Bröderna Alexander Gustafsson och Jimmy Gustafsson är yrkesfiskare på Vänersnäs och de har bråda dagar. Många håller på traditionen att äta kräftor i augusti men det finns inget fastställt datum för kräftpremiären längre. Den regeln togs bort redan 1994, alltså för 30 år sedan.
– Jag äter mellan en och tio kräftor själv per dag under vår fiskeperiod, skrattar Alexander medan han vant skalar en kräfta.
Åtta sekunder
TTELA:s reporter följer med bröderna ut i båten för att se hur kräftfisket går till. Det är en solig vacker dag med bara några få moln på himlen. Sjön är lugn så det är bara fartvinden som gör att reportern byter frisyr.
Alexander styr vant ut båten medan Jimmy står vid relingen och ser ut över vattnet. I vanliga fall kör de varsin båt och sammanlagt går det ut fem båtar från hamnen. När de hämtar upp kräftburarna töms de för hand, fylls på med nytt bete och staplas ombord. Allt det här görs på åtta sekunder per bur.
– De kräftor som är för små åker igenom ett raster och raka vägen tillbaka ner i sjön, då kommer de tillbaka till sin ursprungliga boplats vilket är bra och återväxten blir tryggad, säger Jimmy.
Ömsar skal
Kräftorna byter skal i takt med att de växer. När kräftorna har sin ömsningsperiod får fiskarna mycket mindre fångst. Kräftorna fångas på olika djup men de ömsar sällan skal exakt samtidigt på alla djup. Alexander, Jimmy och de övriga fiskarna på Vänersnäs fiskar på mellan en halv meter upp till tretton meters djup. Kräftorna byter skal minst två gånger under den period kräftfisket pågår här.
– De kryper ur sitt skal och blir som en geléklump, de gräver ner sig och äter inget på ungefär en vecka, de är helt oskyddade innan det nya skalet hårdnat, förklarar Alexander.
Det är många som vill ha kräftor och de drar upp mellan 60–200 kilo per båt och dag. Uppköparen är Smålandskräftan i Nässjö och de köper allt som dras upp.
– Det kommer en bil och hämtar varje dag, säger Jimmy precis som dagens bil kommer för att hämta.
Kräftorna körs levande till kokeriet och de kokas samma kväll som de fiskas. Det står på burkarna vilka som kommer från Vänern, kräftor köps även från Vättern och Hjälmaren. Sen åker en del av kräftorna tillbaka och finns bland annat att köpa på Ica Nära Kryddlunds lanthandel i Åsaka.
Hållbart och närproducerat
Att fiska kräftor kräver inte jättemycket och krånglig utrustning.
– Det är hållbart och närproducerat, fiskas med enkla redskap från små båtar och fraktas en kort sträcka inom Sverige, säger Conny Gustafsson när han kommer förbi. Han är också är yrkesfiskare och pappa till Alexander och Jimmy.
För trettio år sedan släpptes det fritt att fiska kräftor året om men på Vänersnäs börjar de aldrig fiska förrän första måndagen efter midsommar. Och de slutar fiska kräftor i slutet av september.
– Det är en principsak att aldrig ta upp en romhona, menar Jimmy och lägger till att andra yrkesfiskare i Vänern resonerar på samma sätt.
I början av oktober börjar kräftorna förbereda sig för nästa års produktion. Hanarna sätter sädesledare så att uppvaktningen av honorna kan börja.
– Sädesledaren är inte farlig men den ser inte så aptitligt ut, menar Alexander.
Kräfthonan kan bära mellan 200–400 ägg från höst till vår och de små kräftorna kläcks strax innan midsommar.
Eget bruk
När fiskarna själva ska ha kräftfest är det framförallt mycket dill som gäller.
– Vi sumpar ur dem i tre dygn och sen kokas dem med massor av dill och det måste vara riktig krondill, säger Jimmy.
Hur mycket är massor med dill?
– Minst 1 knippe dill per kilo, gärna mer, säger Alexander.
Fiskarna hade kräftfest under förra helgen men är på gång att koka en omgång till. Det kommer bli minst en kräftskiva till.
Vilka tillbehör ska det vara till kräftorna då?
– Västerbottenost, aioli, majonnäs, grönsallad, rostat bröd och gärna en snaps, avslutar Alexander med ett skratt.
