I sitt utslag anser HD med siffrorna 6–3 att tidigare presidenter har immunitet om deras agerande bedöms ha skett inom ämbetet, men inte om de agerat som privatpersoner.
Därmed skulle Donald Trump kunna hävda immunitet för agerandet den 6 januari 2021, då domstolen inte slår fast huruvida expresidenten agerade som privatperson eller ej när han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och "fajtas av helvete".
Står inte över lagen
Ärendet skickas därför tillbaka till lägre instans som ska avgöra frågan om Trump agerade som president eller presumtiv presidentkandidat och därmed privatperson när han höll ett politiskt massmöte före den dödliga kongressattacken.
Den pågående rättsprocessen mot Donald Trump skjuts därmed upp ytterligare, och kommer högst sannolikt inte kunna inledas före presidentvalet i november i år. Han anklagas i det federala åtalet för att ha försökt få resultatet av presidentvalet 2020 ogiltigförklarat.
Chefsdomare John Roberts skriver i måndagens utslag att "han (presidenten) är berättigad till åtminstone presumtiv immunitet från alla åtal för agerande som faller under officiellt agerande".
Han fortsätter med att konstatera att allt en sittande president gör inte är officiell handling, och att agerande som privatperson inte faller under immunitetsbeslutet. "Presidenten står inte över lagen", skriver han.
Trump: Stor seger
Den tolkningen gör dock inte samtliga domare. Tre av dem, samtliga sedda som liberala domare, reserverade sig. "Med fruktan för vår demokrati för ögonen reserverar jag mig mot beslutet", skriver domaren Sonia Sotomayor och fortsätter:
"Dagens beslut att ge tidigare presidenter immunitet mot kriminella handlingar omformar presidentskapet. Det kastar ett löjets skimmer över den bestämda princip, fundamentet för vår konstitution och vårt styre, att ingen människa står över lagen".
Trump skriver själv på sin egen plattform Truth Social att utslaget är en "stor seger" för demokratin.
"Stolt att vara amerikan!", skriver han i versaler.
President Joe Biden och hans kampanj är inte lika övertygade.
"Han tror att han står över lagen och är villig att göra allt i sin makt för att få och hålla fast vis makten", skriver Bidenkampanjen i ett uttalande.
Fakta: Stormningen av Kapitolium och åtalet mot Donald Trump
Den 6 januari 2021 samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till segrare och näste president.
I närheten möttes samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump för ett politiskt massmöte. Där upprepade Trump sina falska påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentlige vinnaren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och "fajtas av helvete".
Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitolium, drabbade samman med polis, vandaliserade och tog sig in i en av kamrarna.
Nio dödsfall kan kopplas till stormningen, enligt AP och över 700 åtal har väckts. Ett av dem är ett federalt åtal mot Donald Trump. Den särskilde åklagaren Jack Smith har formulerat fyra åtalspunkter rörande bland annat försökt till bedrägeri gentemot staten USA, försök att stoppa en offentlig handling och försök att stoppa personer från att utföra sina grundlagsskyddade rättigheter.
Åtalet anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna mot Trump, som nekar till alla anklagelser. Fälls expresidenten riskerar han som mest 20 års fängelse.
Fakta: Lag och rätt och presidenten
Vad som egentligen gäller rättsligt för en amerikansk president är inte helt tydligt. Om en president gör sig skyldig till “förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser” kan kongressen lägga fram riksrättsanklagelser i enlighet med första artikeln i USA:s grundlag. Sådana anklagelser väcktes mot Donald Trump två gånger, men han fälldes aldrig.
När det gäller andra brott framförs ofta att en sittande president inte kan åtalas, att övriga anklagelser får vänta tills personen inte längre är statschef. Men kan man åtalas för något man inte fällts för i en riksrättsprocess? Frågan är juridiskt knivig, vissa bedömare understryker vikten av presidentämbetets immunitet medan andra poängterar att i USA står ingen, inte ens presidenten, över lagen.
Frågan har inte tidigare prövats av Högsta domstolen.
I grundlagen heter det att en president måste vara minst 35 år gammal, amerikansk medborgare och född i USA. Men det finns ingen direkt vägledning kring rättsliga processer efter avslutad ämbetstid eller begränsningar kring huruvida en person som är dömd för brott kan bli president.