Fåglarna kvittrar, fjärilarna fladdrar, fästingarna är förhoppningsvis någon annan stans. För där står vi, en reporter och en fotograf, i det höga gräset och väntar på tåget. Eller, egentligen väntar vi på det som kommer innan tåget: viltvarningen. Här längs rälsen i Upphärad finns nämligen en världsunik faunapassage. Det är ett slags övergångsställe för djur, där man gjort en lucka i viltstängslet för att älgar och andra djur ska kunna ta sig över järnvägen.
På en metallställning sitter kameror och en högtalare. Kamerorna har registrerat att två stora djur – i det här fallet människor – befinner sig i faunapassagens område. När en annan sensor samtidigt känner av att det är ett tåg på väg är det dags för högtalaren att säga sitt:
– Hej! Du har aktiverat en viltvarning som används av Trafikverket för att skrämma bort djuren från järnvägen.
Rösten tillhör Mattias Olsson, forskare och konsult på företaget EnviroPlanning, som samverkar med SLU och Trafikverket i flera projekt kring faunapassager. Han bor själv, precis som flera kollegor, i närheten av Trollhättan, vilket är en del av förklaringen till varför flera pilotprojekt förlagts just hit – en annan är att det händer väldigt mycket viltolyckor i området kring Koberg och Upphärad.
– Det stack ut lite i statistiken. Det är väldigt mycket dovhjort, vildsvin, älg, rådjur – ja, det finns mycket av allt, helt enkelt, säger Mattias Olsson.
Djuren behöver ta sig fram
Av alla trafikolyckor som rapporteras till polisen handlar nästan 70 procent om kollisioner med djur. Men det är en vanlig missuppfattning att det bara skulle vara att sätta upp viltstängsel längs alla vägar och järnvägar, och så är allt frid och fröjd sen. Det menar Johan Rydlöv, som är Trafikverkets nationella samordnare för biologisk mångfald och landskapsfrågor.
– Älgar trycker ner stängsel, björnar klättrar över stängsel, vildsvin gräver sig under stängsel ... Små hål uppstår och blir snabbt större, när djuren hittar dem och använder dem för att ta sig igenom. Ett stängselsystem kan aldrig vara 100 procent tätt, säger han.
Djuren vill – och behöver – ta sig fram, förklarar Johan Rydlöv. I stället för att bekämpa deras rörelsefrihet kan man guida dem till faunapassager. Oftast handlar det om broar över och tunnlar under vägar och järnvägar, men nu finns det även en handfull övergångsställen, eller ”faunapassager i plan”, i Sverige. De är en del av ett samverkansprojekt mellan Trafikverket och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för att ta fram billigare faunapassager, och hela tre av dem finns i Trollhättans kommun.
– Det är tätast i hela landet, absolut, säger Mattias Olsson.
Två av faunapassagerna i plan går över Kobergsvägen. Kameror och värmekameror som känner av när ett djur står vid någon av passagerna där. Då tänds det viltvarningsskyltar, som en varning till eventuella trafikanter.
”Shit, vad rädda älgarna är för oss”
Konceptet har redan framgångsrikt etablerats i andra länder, och passar på vägar med god sikt och relativt låga hastigheter och trafikmängder. Mattias Olssons forskarkollega på EnviroPlanning, Marcus Elfström, har i sin forskning kommit fram till att dessa passager är lika välbesökta av djuren som andra typer av faunapassager.
Faunapassager med tändbara viltskyltar fungerar däremot inte alls vid järnvägsspår.
– Det hjälper inte att varna lokförare, för de kan inte göra något ändå, om de har en älg på spåret. De har en stoppsträcka på ungefär en kilometer. Så vi får skrämma bort djuren i stället, säger Mattias Olsson.
Därav den pratande faunapassagen i Upphärad. Konceptet togs fram av Mattias Olsson och hans forskarkollegor tillsammans med Trafikverket, och innebär att djuren allt som oftast kan passera fritt över rälsen, men skräms bort när det är ett tåg på ingång. Och det funkar; varningen aktiveras några gånger per vecka, och forskarna kan se på filmerna att djuren då springer undan.
– Det är otroligt hur rädda djuren är för en röst. Vi är rädda för älgarna, men shit, vad rädda älgarna är för oss människor. Det räcker att de hör en röst på lite avstånd och så sticker de direkt, säger Mattias Olsson.
Gitarrsolo fungerade inte
För att undersöka vilka ljud som är läskigast för djuren satte forskarna upp kameror runt om i skogen, tillsammans med högtalare som spelade upp olika ljud som forskarna ville testa.
– Vi har skrämt tusentals älgar och rådjur ute i skogen, säger Mattias Olsson.
Det visade sig att djuren knappt reagerade på tågtutor eller varningsljudet som används vid järnvägskorsningar med bommar – och inte heller på gitarrsolon. Däremot sprang djuren sin väg när de hörde människoröster eller pys-ljud. Det senare tipsade lastbilschaufförer om, som klurat ut att de kan släppa på trycket i sina tryckluftsbromsar för att skrämma bort djur från vägarna.
– Vi testade och såg att de blir görrädda för det ljudet. Så det har vi byggt vidare på, säger Mattias Olsson.
Just nu ingår inget pys-ljud i varningssignalen i Upphärad, men Mattias Olsson tror att de kan behöva byta ut ljudet ibland, och då kan det bli aktuellt med pys. Planen är att anläggningen ska finnas kvar i många år, och i sinom tid kanske det finns pratande faunapassager runt om i Sverige – och världen?
– Nu börjar man diskutera samma lösningar i Tyskland och titta på oss, hur vi har gjort.
Faunapassager
Förra året var ett rekordår för viltolyckor i Sverige, med 69 010 rapporterade olyckor. Det innebär en viltolycka ungefär var åttonde minut. Viltstängsel kan få viltolyckorna att minska med 70 till 90 procent, men för att få sätta upp viltstängsel i dag måste det finnas så kallade faunapassager ungefär var femte kilometer.
Det finns tre typer av faunapassager: faunabroar/ekodukter, faunaportar (en slags tunnlar) och faunapassager i plan (där djuren går över själva vägen/järnvägen). Syftet är att låta djuren röra sig så fritt som möjligt i landskapet.
En tillräckligt högtrafikerad väg kan bli ett hinder för djuren oavsett om den har viltstängsel eller inte. I södra Tyskland är djuren så rädda för att korsa autobahn-vägarna att de nya kullarna inte vågar ”flytta hemifrån”, vilket har lett till inavel.
I takt med klimatförändringarna måste hela djurpopulationer flytta norrut för att kunna leva i rätt temperaturer. Faunapassager underlättar den massförflyttningen avsevärt.
Källor: Johan Rydlöv, Trafikverket, och Nationella viltolycksrådet, www.viltolycka.se
LÄS MER:Djuren får ny passage över vägen vid Koberg
LÄS MER:Skjut av dovhjortarna och servera köttet på skolorna
