Skolinspektionen har granskat skolan i Trollhättan och sett att kunskapsresultaten skiljer stort både mellan elever och mellan grundskolor.
Detta kopplar man till de olika förutsättningar elever har. Man konstaterar att arbetslösheten är stor i Trollhättan och att det finns en tydlig boendesegregation med bostadsområden där det bor många med utländsk bakgrund.
Den socioekonomiska statusen, det vill säga utbildning, yrke och inkomst hos föräldrarna, påverkar tydligt elevernas resultat. Elever, vars föräldrar enbart har gått i grundskolan, har i genomsnitt lägre meritvärde jämfört med elever som har föräldrar som studerat efter gymnasiet.
Skolinspektionen har därför tittat på hur resurserna fördelas i förskola, grundskola och fritidshem. Man har också granskat hur kommunen jobbar för att motverka de negativa effekter som segregation ger på elevernas kunskapsresultat.
Kommunen har ett system för att fördela pengar så att skolor där eleverna behöver mer stöd får mer pengar. Vid fördelningen utgår man från andel elever med utomnordisk bakgrund, andel familjer med försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag) och andel familjer med låg utbildningsnivå.
Men fördelas resurserna tillräckligt bra och bidrar de åtgärder som sätts in till att utjämna skillnader så att alla elever kan nå kunskapsmålen?
Det vill Skolinspektionen veta och ger utbildningsförvaltningen drygt sex månader att redovisa vilka åtgärder man tänker sätta in för att få svar på frågan.
Lättare sagt än gjort, anser utbildningsförvaltningens chef Birgitta Erngren.
– Skolinspektionen vill att vi ska särredovisa varje krona, men det är väldigt knepigt. Verksamheten är inte sån att det funkar med en andefattig uppräkning av vart pengarna går eftersom vi omfördelar resurser hela skolåret. Men vi ska göra vad vi kan, vi vet bara inte hur ännu.
I samband med granskningen har Skolinspektionen intervjuat bland annat förvaltningsledning, rektorer och förskolechefer. Då framkommer att rektorerna tycker att elevpengen är för liten och vissa tycker också att omfördelningen av resurser är för liten.
Birgitta Erngren instämmer delvis.
– Vi har av tradition låg elevpeng i Trollhättan och alla behöver väl mer. Man kan göra mer om man får mer resurser, men det finns en gräns för mycket som kan omfördelas.
Hon upplever att utbildningsnämndens politiker är väl medvetna om det kärva ekonomiska läget i skolorna, men hon förväntar sig inte mer pengar.
– Det vore fina fisken, med mer pengar, men vi kan inte få mycket mer när Trollhättan är i så svårt läge, med hög arbetslöshet.
