Humlor, bin och getingar verkar klara sig hyfsat i Sverige, enligt nya rön. På bilden en humla på lavendelblomma.
Humlor, bin och getingar verkar klara sig hyfsat i Sverige, enligt nya rön. På bilden en humla på lavendelblomma. Bild: Janerik Henriksson/TT

"Ingen insektsapokalyps i Sverige"

Insekterna har inte minskat i antal i Sverige. Den överraskande slutsatsen dras i en ny studie som bygger på analyser av fångst av insekter de senaste 35 åren på fyra olika platser i Sverige.

ANNONS

– Resultatet är ganska tydligt. Vi kan inte se någon minskning överlag. På en plats – Alnarp i Skåne – har insekterna till och med ökat, säger Mattias Jonsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala, som har lett studien.

För många uppfattas säkert resultatet som märkligt. Flera larmrapporter om minskande insektspopulationer har kommit från olika delar av Europa de senaste åren. Den mest uppmärksammad var en studie 2017 som antydde att över 75 procent av alla flygande insekter i tyska naturreservat hade försvunnit inom loppet av 27 år.

Ingen tydlig trend

I Sverige finns ett antal så kallade sugfällor placerade i jordbrukslandskap som fångat flygande insekter sedan 1980-talet. I den nya studien har man analyserat fångsterna i fyra av dessa. Förutom Alnarp ingår fällor i Lanna i Västergötland, Ultuna i Uppland och Sunderbyn i Norrbotten.

ANNONS

– Förutom i Alnarp går det inte att se någon tydlig trend. Det svänger en hel del från år till år, men inte mer än så. Min hypotes är att det mest beror på skiftningar i väderleken, säger Mattias Jonsson.

Forskarna har dels beräknat den totala biomassan av insekter för varje år, dels det totala antalet insekter – ett tidsödande arbete.

– Totalt sett rör det sig om över två miljoner över hela tidsperioden, säger Mattias Jonsson.

Insekterna har placerats i 31 olika taxonomiska grupper, exempelvis olika familjer av skalbaggar, för att få reda på om vissa typer av insekter är mer sårbara än andra.

– Intressant nog verkar det gå bra för många av steklarna, som bin och parasitsteklar, säger Jonsson.

"Ingen apokalyps"

Frågan är hur resultatet ska tolkas. Varför går det så dåligt i Tyskland och så mycket bättre i Sverige?

– En möjlig förklaring är klimatförändringen. Många sydliga arter kan ha gynnats av varmare temperaturer i Sverige. Det svenska jordbruket är också mindre intensivt än det tyska, åtminstone vad gäller pesticidanvändning som kan ha slagit hårdare mot insekterna i Tyskland, säger Jonsson.

Resultatet betyder dock inte att inte många arter tar stryk, understryker han.

– Jag vill absolut inte säga att det inte finns problem. Men jag ser än så länge ingen insektsapokalyps i Sverige.

ANNONS
Mängd insekter infångade med sugfälla, gram per dag, de senaste 35 åren (medelvärde, maj–sept).
Mängd insekter infångade med sugfälla, gram per dag, de senaste 35 åren (medelvärde, maj–sept). Bild: Anna-Lena Lindqvist
Getingarna, liksom många andra steklar, tycks inte minska i antal i Sverige.
Getingarna, liksom många andra steklar, tycks inte minska i antal i Sverige. Bild: Johan Nilsson / TT
Honungsbin vid en bikupa.
Honungsbin vid en bikupa. Bild: Michael Probst/AP/TT

Fakta: Insekter i Sverige

I Sverige finns troligen cirka 33 000 arter av insekter, enligt en beräkning av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Av dessa är 28 000 beskrivna, medan 5 000 återstår att upptäcka.

Artrikast är steklarna (bin, humlor, getingar, myror, parasitsteklar) som omfattar ungefär en tredjedel av arterna.

Sett till antalet individer toppar tvåvingarna (myggor, flugor, etc) med runt 75 procent av alla insekter i landet.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet

ANNONS