I en debattartikel i Svenska Dagbladet kritiserar flera experter inom kriminalområdet statistiken i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som många politiker och opinionsbildare stödjer sig på i samhällsdebatten. Under 2017 gick Brå över till en ny mätmetod som i stället för ett urval på 20000 telefonintervjuer ersatts av post- och webbenkäter till omkring 200000 personer.
- Vi ändrade metod för att kunna möta polisens behov. Det var polisen som var intresserade av att resultaten skulle kunna redovisas på lokalpolisnivå för att kunna följa upp polisens verksamhet lokalt, säger Thomas Hvitfeldt, enhetschef på Brå.
Större bortfall
Han betonar att metoden tagits fram i samråd med SCB och ledande experter för att vara så statistiskt säkerställd som möjligt. Samtidigt har svarsfrekvensen minskat från 60 till 40 procent med den nya mätmetoden.
- Det är ett problem, men det finns inga alternativ om man vill ha resultat som är jämförbara över hela landet, säger Hvitfeldt.
Att vissa grupper riskerar att falla bort ur undersökningen är inget nytt fenomen, enligt Hvitfeldt.
- Det finns grupper som aldrig är med i sådana här undersökningar, till exempel människor som lever i en kriminell miljö. De deltar inte i en sådan här undersökning och de är sannolikt i betydligt större utsträckning brottsutsatta än andra människor, säger han.
Svarar inte
Syftet med trygghetsundersökningen, som genomförts sedan 2006, är att följa utvecklingen hur medborgarna upplever brottslighet och otrygghet i samhället. Men Marie Demker, statsvetare vid Göteborgs universitet, är kritisk till att den ofta används i den politiska debatten för att slå fast hur brottsligheten ser ut i landet.
- Om man använder den i syfte att tala om brottstatistik och kriminalitetens utbredning då används den på ett sätt som den inte är avsedd för. Jag är rädd att detta görs för att det är siffror som är tillgängliga och att man inte har reflekterat tillräckligt över vad de här siffrorna står för, säger hon.
Fakta NTU
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en frågeundersökning om bland annat trygghet och utsatthet för brott som har genomförts sedan 2006.
2018 tillfrågades ett slupmässigt urval på 200000 personer i åldrarna 16–84 år, varav 74032 personer svarade. Det motsvarar en svarsfrekvens på 40,5 procent.
Statistiken visar i vilken utsträckning befolkningen uppger att de har utsatts för brott, som till exempel misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägerier, trakasserier och nätkränkningar.
Även hur befolkningen upplever otrygghet, oro över brottsligheten och att utsättas för olika brott redovisas i undersökningen.
Källa: Brå
