Smuggelhundar köps inte sällan av personer som är ovetande om hundens bakgrund. Ofta uppstår misstankarna när hunden börjar bli sjuk och behöver tas till veterinären. Ibland visar det sig då att hundens verkliga ålder inte stämmer med den information ägaren fått eller att den bär på någon smitta som är väldigt ovanlig i Sverige.
– Det finns ett brett tillvägagångssätt för hur de förs in. Det förekommer att de göms i väskor, bilar eller liknande. Det förekommer också att hundar förs in som sällskapsdjur men de är egentligen till för att säljas, säger Erik Ringström på Jordbruksverkets Smittbekämpningsenhet.
LÄS MER:Brist på valpar – fler skaffar hund under coronakrisen
Risk att föra in farliga sjukdomar
Utöver risken att du själv får en hund som är sjuk eller tidigare har behandlats illa kan smuggelhundar också föra in sjukdomar som inte tidigare fanns i landet. Du som köper en hund som smugglats in i landet begår dessutom ett brott, även om du gjort köpet i god tro.
– Införselreglerna finns till för att säkerställa att rabies inte förs in i landet. Skulle sjukdomen få fäste så kan den vara svår att utrota. Hundar som inte uppfyller kraven kan utgöra en smittorisk som man utsätter både sig själv, sina nära och kära och andra djur för, säger Erik Ringström på Jordbruksverkets Smittbekämpningsenhet.
Några av de vanligaste hundarna som smugglas in i landet är enligt Erik Ringström fransk bulldogg, pomeranian och bichon frisé, raser som också är populära i stort. Genom att köpa en smuggelhund riskerar man också att stötta kriminell verksamhet. Vissa hundar föds upp i så kallade valpfabriker, där syftet är att tjäna pengar och hundarna ofta tas ifrån sin mamma allt för tidigt.
Tullverket är ofta den myndighet som först kommer i kontakt med smuggelhundar, i egenskap av brottsbekämpande myndighet. Men det handlar inte alltid om hundar som sövs ner eller göms i olika utrymmen, ett smugglingsbrott kan också utgöras av att någon för in en hund i landet utan att ha rätt dokumentation.
200 ingripanden per år
– När någon anmäler att man har en hund med sig tittar vi på papperna. Det är rutin och det gör vi varje dag. Ungefär 200 gånger om året ingriper vi, det kan vara att passet saknar underskrifter eller att något annat är tveksamt och då kräver vi att det rättas till, säger Lars Bäckström, chef för gränsskyddsenheten på Tullverket.
Vid mellan fem och tio procent av fallen Tullverket ingriper i misstänker de smugglingsbrott. Hur stort mörkertalet är är enligt Lars Bäckström svårt att säga.
Vilka regler som gäller när man reser in i Sverige med en hund beror dels på i vilket syfte du för in hunden och dels på vilket land den kommer ifrån. Olika regler gäller beroende på om hunden förs till Sverige för att säljas eller adopteras eller om den förs in i landet som sällskapsdjur.
I arbetet med smuggelhundar är flera myndigheter och organisationer involverade. Tullverket gör kontroller vid gränsen, upptäcker de hundar som saknar de rätta handlingarna kontaktar de jordbruksverket som i sin tur fattar beslut om vad som ska hända med hundarna, i vissa fall avlivas de.
Större risk när länder öppnar gränserna
När intresset för att skaffa hund ökade i våras gick flera myndigheter ut och varnade för att antalet smuggelhundar i Sverige riskerade att öka. Av vad som går att utläsa av statistiken verkar det hittills inte ha blivit så illa som man befarat.
– Jämfört med förra året är det ungefär samma, man kan inte se någon dramatisk skillnad, säger Lars Bäckström.
En bidragande orsak kan dock vara att resandet har begränsats kraftigt under coronapandemin. Tullverket har fortsatt haft samma personalstyrka och har alltså haft bättre förutsättningar att upptäcka eventuell smuggling.
– Nu däremot, när länder börjar öppnas upp finns ett uppdämt behov, då finns det en risk att fler tittar utomlands, säger Lars Bäckström.
