"Mera pengar behöver satsas i skolan"

Skolfrågorna i Lilla Edet har de senaste åren präglats av oenighet och strider. Nyligen har en politiker och två höga tjänstemän slutat och skolan är i akut behov av mera pengar. Carin Thorén Hansson (S) kunde onekligen ha fått en lättare start på uppdraget som ordförande i utbildningsnämnden.

ANNONS
|

Just när den utdragna frågan om byskolorna hade lagt sig kom nästa strid om Lilla Edet skolor. Det saknas massor av pengar främst på grund av hastigt utökat antal förskolebarn. I fullmäktige blev det en tuff strid om att antingen skjuta till pengar omedelbart (13 miljoner) eller att vänta till hösten då man har ett bredare underlag till hands. Det senare förslaget som var majoritetens (S, V, och L) vann. Före det hade den förre nämndordföranden Leif Håkansson (S) lämnat sitt uppdrag och både bildningschefen Olle Isaksson och den biträdande förvaltningschefen Anders Nordgren slutade. Ett mönster som gått igen i förvaltningen då två tidigare chefer också sade upp sig. Men Carin Thorén Hansson ser ändå fram emot att ta sig an skolfrågorna. – Leif Gardtman som är tillförordnad bildningschef och Marit Foss Fredriksson som har tagit över Nordgrens roll är två kompetenta personer. Jag känner mig helt trygg i det, säger Carin Thorén Hansson som bor på en gård strax norr om Lödöse där hon driver eget företag inom hästsektorn. Hon har tidigare arbetat som internationell projektledare inom it-branschen, men det var svårt att kombinera med familjelivet. Därför gick hon 2009 över till nuvarande sysselsättning. Hon började engagera sig politiskt i skolfrågor 2014 och har varit för att behålla högstadiet i Lödöse och byskolorna. Båda delarna är nu nerlagda efter majoritetens förslag, något man försökt två gånger tidigare men inte lyckats. – Jag gick med i politiken för att få helhetsperspektivet. Jag har insett att flytta högstadiet till Fuxerna var det bästa vi kunde göra. Även gällande byskolorna har jag insett att det är svårt att driva små enheter. Men jag ser fördelar med mindre skolor också. Här behöver vi komma överens i diskussionerna om den framtida skolstrukturen – hur liten kan en skola vara för att den ska vara bra och att vi samtidigt kan följa skollagen? Det är dock viktigt, menar Thorén Hansson, att inte låta historien skugga framtiden. – Vi måste lämna det bakom oss, vi har ältat det i många år och det är inte bra för någon. Vi är där vi är nu, nu ska vi göra rätt framöver. Vad talar för att det ska gå bra just den här gången? – Alla inom politiken ganska överens om att mera pengar behöver satsas. Samtidigt känner jag att det är öppna diskussioner i nämnden och att alla förstår problemet med både stora och små skolor. Om vi ska ta oss ur detta måste vi satsa. Om en lärdom ändå ska tas med i framtiden så är det att nämnden har varit för otydlig. – Vi som nämnd måste ha bättre framförhållning och vara tydligare med att mera pengar behöver satsas. Lilla Edets högstadium pekas ofta ut då det hamnar långt ner i nationella jämförelser, ett av de stora målen är att lyfta resultaten. Men det sker redan många bra saker inom skolan som är värda att lyfta fram enligt Thorén Hansson. – Vi har toleransprojektet där en grupp på totalt 25 elever och lärare i högstadiet reste till ett koncentrationsläger i Polen, ett jätteviktigt initiativ för att bryta en negativ trend, det projektet fortsätter även nästa läsår. Till hösten startas pulsprojektet där högstadieelever ska få upp pulsen under 20 minuter per dag. Fysisk aktivitet hänger ofta ihop med bättre skolresultat.

ANNONS

Läs också:

ANNONS