n S:t Peders kyrka i Lödöse är en av de yngre kyrkorna i Lilla Edets kommun. Den tillkom efter en biskopsvisitation som dömde ut både S:t Peders och Tunge kyrka. Beslutet blev att bygga en ny, gemensam kyrka för de båda församlingarna. Denna nya S:t Peders kyrka invigdes i juli 1847.
På platsen hade det dock funnits en kyrka ägnad Sankte Per (d v s S:t Peder, aposteln Petrus) ända sedan 1200-talet. Lödöse har för övrigt under sin storhetstid varit rikt försedd med kyrkor, kanske upp till sju stycken. Helt säkra belägg finns för S.t Olofs kyrka som stod mellan 1100-talet och 1528 och för Dominikanerklostrets kyrka som fanns på platsen från 1200-talet till 1520-talet.
Gotisk kyrka
Lämningar på kyrkogården tyder på att medeltidskyrkan S:t Peder var en imponerande gotisk byggnad. Men 1565 rasade det nordiska sjuårskriget och i juli kom danska trupper till Lödöse, brände och skövlade. Kyrkan skonades inte.
Efter en period med en enkel träkyrka började man bygga en ny som bättre skulle svara mot Lödösebornas behov och önskemål. Men danskarna kom på nytt på besök och så var även den kyrkan förstörd. Flera byggen följde. Psalmsöndagen 1731 invigdes den nuvarande kyrkans närmaste föregångare.
Taket i 1700-talskyrkan dekorerades sannolikt av en av alla dessa till Sverige invandrade målarmästare och bildhuggare från dagens Nordtyskland. Hans namn var Ditlof (eller Detlef) Ross och han skulle bli en av de flitigast anlitade kyrkomålarna, framför allt i Västergötland.
Återfanns
1751 fyllde han taket med motiv av de sex skapelsedagarna, av himlen och av helvetet. Med hans målningar i S:t Peder skedde tyvärr som med så många andra, de försvann under någon restaurering och föll i glömska – ända tills man många år senare skulle renovera ett rum i Småberg i Tunge. Då visade det sig att delar av Ditlofs Ross verk hade använts som takbräder. I läktarhallen kan man nu beskåda fyndet från Småberg.
Ett annat fynd gjordes 1920 när man skulle gräva en grav på kyrkogården. Man fann då två gravhällar i jorden. Det fanns dock inte några spår av några gravar under hällarna och man antar därför att de ursprungligen hade sin plats inuti kyrkan.
Två tyskar
Inskriptionerna visar att gravhällarna huggits för två tyska köpmän. En av dem hette Johannes de Monasterio (”från Münster”). Ett gammalt dokument tyder på att han var knuten till Hansan och handeln med Gotland. Ytterligare ett tecken på det är att gravhällen är gjord i gotländsk sandsten.
Även den andre tysken, Rothger från Köln, var troligen en Hanseman. På stenen kan man läsa att han avled söndagen före midfastosöndagen år 1317. Både stenarna sitter numera på väggarna i vapenhuset. Där finns också två liknande hällar som en gång i tiden hade sin plats i Dominikanerklostrets kyrka.
