– Framförallt i hotellpriserna förväntar vi oss en nedgång, säger SEB-strategen Amanda Sundström.
Men inflationen väntas även bli svag när det gäller andra tjänstepriser, som höjdes markant på bred front i fjol.
Det kallas baseffekter, när inflationen faller på grund av att jämförelsetalen från ett år tillbaka avviker mer än vanligt. Kort sagt: priserna höjs fortfarande, men i betydligt lägre takt än i fjol.
Under målet ett tag till
– Vi ser många tecken på olika håll att inflationen ska fortsätta falla. Men nedgången nu, att den blir så pass stor, är baseffekter mer än något annat, säger SEB-strategen Amanda Sundström.
– Men vi tror ändå att inflationen enligt måttet KPIF kommer att hålla sig under målet ett tag, tillägger hon.
I princip delar Sundström den bild som Finansdepartementet och Riksbanken ger – att inflationschocken som kulminerade 2022–2023 nu kan vara ett i princip avslutat kapitel.
– Vår bild är absolut i den riktningen. Vi rör oss mot en inflation som ligger – om inte nära målet, så under målet. Det skulle tala för att vi har besegrat inflationen, säger Sundström.
Då hänger räntesänkningen löst
Någon återgång till epoken med ihållande inflation långt under målet 2,0 procent, som det var före pandemiåret 2020, tror hon dock inte på. Detta trots att samma underliggande strukturproblem finns kvar. Vi har fortfarande en åldrande befolkning vilket förändrar våra mönster för sparande och konsumtion.
– Det finns skäl att tro att inflationen längre fram i tiden blir för låg snarare än för hög, säger Sundström.
Andra trender – som geopolitiska störningar och företagens regionalisering inom produktionskedjan globalt – antas dock hålla uppe pristrycket i världshandeln. Dessutom kan inflationschocken och de ihållande problemen med en svagare krona ha ändrat hur högre importpriser slår igenom i svensk ekonomi.
Skulle inflationen överraska på uppsidan och hamna tydligt över Riksbankens prognos – som den gjorde så sent som i maj – kan det få penningpolitiska konsekvenser, enligt Sundström.
– Får vi en till sådan siffra tror jag att sänkningen av styrräntan i augusti hänger löst, säger hon.
Fakta: Inflation under målet – första gången sedan 2021
Snittprognosen bland bedömare ligger på en inflation på 2,9 procent i juni, ned från 3,7 procent i maj, enligt en sammanställning gjord av Bloomberg. För den så kallade KPIF-inflationen, där effekterna av boräntor räknats bort, väntas ett fall till 1,6 procent, ned från 2,3 procent.
Det skulle vara första gången sedan juli 2021 som inflationen (KPIF) ligger under Riksbankens mål på 2,0 procent. Och nivån kan jämföras med KPIF-inflationen på 10,2 procent när inflationschocken kulminerade i december 2022.
Den underliggande inflationen – där energipriser räknats bort från KPIF-siffran – väntas falla till 2,5 procent i juni, ned från 3,0 procent i maj.
Fakta: Kan sänka bolånekostnaden med tusenlappar
Riksbanken gjorde under inflationschocken 2022–2023 en serie snabba höjningar av styrräntan till som mest 4,0 procent. I maj i år sänktes styrräntan för första gången på åtta år, ned till 3,75 procent.
I sin senaste räntebana – Riksbankens egna prognos för styrräntan framöver – räknar riksbanksdirektionen med att kunna fortsätta sänka räntan 2–3 gånger till före årsskiftet. Sannolikheten i prissättningen på marknaden just nu pekar mot en sänkning i räntebeskedet den 20 augusti.
Styrräntan avgör bland annat räntorna på bostadslån med rörlig ränta, den vanligaste löptiden för lån på den svenska bolånemarknaden. Skulle boräntorna hänga med styrräntan ner 0,75 procentenheter minskar räntekostnaden för ett bolån på tre miljoner kronor med 22 500 kronor per år eller 1 875 kronor per månad, om man bortser från ränteavdragets effekter.