Lars fann sin biologiska far i Sydkorea

Lars Westberg från Trollhättan har nu fått svar på sina frågor. – De första månaderna i mitt liv kändes som ett tomt kapitel, säger Lars.

ANNONS
|

Efter att ha sökt till programmet Spårlöst i flera år hade han börjat släppa tanken på att komma med. För tre somrar sedan åkte Lars Westberg och hans pappa på en gruppresa till Sydkorea genom organisationen Adoptionscentrum. De skulle på egen hand söka efter Lars rötter.

På organisationen Social Welfare Societys kontor, de som har hand om adoptioner i Sydkorea, skickade Lars ut ett telegram till sina biologiska föräldrar med ett meddelande om att han sökte dem. Det var ingen som hörde av sig.

– Reglerna är hårda eftersom det handlar om regeringsbeslut. De ville inte lämna ut någon information om dem, säger Lars.

ANNONS

Han förklarar att i Sydkorea finns en rad sociala koder, att föda barn som ogift ses inte med blida ögon och abort är förbjudet. Följer man inte dessa koder kan man bli utstött från samhället och familjen kan vända en ryggen.

– Det var en jättebesvikelse, även fast jag var inställd på att det kunde bli så innan jag åkte.

Lars gör tydligt att trots detta var resan fantastisk på grund av landet och dess kultur. Framför honom ligger den så kallade barnrapporten, på den står Seung Ho, vilket är Lars koreanska namn. Några rader nedanför beskrivs Lars biologiska föräldrars hälsa, familj och skälet till att han ska lämnas för adoption. Enligt rapporten är föräldrarna inte längre kära och ska skiljas, de vill att Lars ska växa upp hos en bättre familj. Mamman beskrivs som varmhjärtad och pappan som kallhjärtad med en kylig image.

– Helst ville jag träffa mamma efter att i trettio år föreställt mig det som stod i papprena.

Det var först efter att Lars fått egna barn som han började fundera kring sina rötter. Han gjorde ett sista försök och sökte till Spårlöst igen och tre dagar innan julafton ringer telefonen, Lars ska vara med. Återigen går det inte att få tag på Lars biologiska mamma, och kanske inte heller hans biologiska pappa. I barnrapporten står det att Lars koreanska pappa jobbar som taxichaufför. Efter att ha besökt alla taxifirmor i staden där hans far kommer ifrån, finner de till slut firman han jobbat på och ett nummer till Lars faster. Fastern berättar att Lars pappa börjat ge pengar till barnorganisationer efter att han adopterats bort. De bestämmer att Lars dagen därpå ska träffa sin biologiska pappa och hans nya familj. Lars ler och berättar om det första mötet med sin biologiska pappa.

ANNONS

– När jag kom in i lägenheten kastade han sig runt halsen på mig och grät.

Även styvmamman var glad att träffa honom och det visade sig att han hade en yngre bror. Med ett skratt berättar Lars hur han först tog farväl utanför hotellet, trots det följde familjen med in på hotellet där han återigen försökte säga hejdå. Det slutade med att de packade hans väskor och att Lars stängde in sig på toaletten i ren panik.

– Vi var sju stycken på ett litet hotellrum, säger Lars och förklarar att det uppstod en hel del kulturkrockar.

Först på flygplatsen tog de avsked och då var väskorna fyllda med presenter från Lars koreanska familj. På köksskåpet står en av presenterna, en riskokare som skickades med posten eftersom den fick inte plats i packningen. Det har nu gått ett och ett halvt år sedan Lars återvände med Spårlöst till Sydkorea. Än i dag har han nästan dagligen kontakt med sin koreanska pappa. Om några år ska hela familjen resa till Sydkorea när yngsta dottern Celine blivit lite äldre.

– Innan dess vill jag också resa tillbaka själv.

Fakta: Adoption

  1. Sverige och Sydkorea har sedan Koreakriget i början av 50-talet samarbetat kring adoptioner, genom svenska Adoptionscentrum och sydkoreanska Social Welfare Society (SWS).
  2. Myndigheterna och SWS arbetar aktivt för att barnen ska växa upp i sitt födelseland och att de internationella adoptionerna ska minska.
  3. Endast barn med en eller två kända föräldrar kan bli aktuella för internationell adoption, annars placeras barnet på ett barnhem i väntan på att någon ska söka efter dem.
  4. SWS placerar en stor andel barn i sydkoreanska familjer. De koreanska familjerna kan lämna önskemål om barnets kön och hälsa.
  5. Det innebär att de barn, ofta pojkar som behöver familj genom internationell adoption, i hög utsträckning är barn som har oklarheter i medicinska diagnoser och/eller kan ha särskilda behov.
  6. De flesta barn som lämnas för adoption är barn till unga och/eller ensamstående kvinnor.

Källa: Adoptionscentrum

ANNONS