Jag kom att tänka på just ekonomi nu när dottern står på egna ben och studerar på annan ort, och hur viktigt det är att prata om pengar med sitt barn, samt i sin relation. Att faktiskt visa hur en budget skapas och vikten av att inte spendera mer pengar än vad som kommer in. Som dottern själv sa: “Inte är det någon prinsessbudget precis som student, men jag vill ändå försöka spara någon hundralapp i månaden.”
Oavsett om hon faktiskt lyckas spara varje månad, så värmde det våra hjärtan att alla de timmar vi pratat om ekonomi hemma har gått igenom bruset i ett luddigt tonårshuvud. Respekten för pengar och förståelsen för att livet kommer med krav.
Jag har många gånger pratat med personer som tycker att vi ställer för höga krav på vår dotter. Det har inte sagts rakt ut, men jag har känt att de tycker att vi är tuffa föräldrar. Så kan det säkert vara, men om man vänder på perspektivet så har barnen ETT jobb från det att de når sex års ålder – skolan. Vi föräldrar tar hand om hyra, kläder, skjuts, aktiviteter, hygien och massor av kärlek. Deras enda åtagande är att gå till skolan och göra så gott de kan. Är det ett för högt krav, så kan jag leva med det.
Vi har en fantastisk skola i Sverige där lärare och pedagoger gör sitt yttersta med de resurser som finns. Då är väl det minsta man kan begära att ungdomar dyker upp, lyssnar och sköter sig? Det finns även möjlighet (om man vill) att studera vidare på universitet eller högskola utan att oroa sig för terminsavgifter. Skolmaten finns till och med på gymnasienivå så barnen kan bli mätta. Jag vet att det finns undantag och att mitt resonemang inte fungerar för alla barn som kämpar med andra saker – men nu pratar jag om den stora massan, som jag tror kan ta del av det mesta.
Sedan kommer krav två, och det är ekonomi – att faktiskt lära sina barn att pengar är en gåva som många sliter hårt för varje dag. Vill du ha något, så kämpar du för det och att balans i månadens bokslut bör råda. Även här finns det en rad olika förutsättningar för olika familjer, där alla gör så gott de kan – då kan man begära att nästa generation lyssnar och försöker ta till sig?
Ett liv utan krav – finns det för någon?
Nej, vårt arbete som föräldrar är att göra barnen flygfärdiga för livet och deras insats är att varje dag göra så gott de kan. Dessa två ingredienser i samklang kan vi komma långt med. Vi lever efter devisen att om vår dotter inte vid flera tillfällen under sin uppväxt tyckt att vi som föräldrar är riktigt störiga, då har vi gjort ett kasst jobb.
