Sverige elektrifieras i snabb takt. Samtidigt ökar risken för effektbrist med samma fart. I Almedalen 2023 slog Lowina Lundström, dåvarande divisionschef för system på Svenska kraftnät, larm om behovet av att bygga mer planerbar elproduktion, i klartext, fler kärnkraftverk.
”Vi måste skrika högre om att det behövs mer planerbar produktion. Vi kommer inte klara att hantera de växande volymerna väderberoende kapacitet om det inte byggs mer planerbar produktion. Det är min bedömning och här tycker jag att Svenska Kraftnät kan vara tydligare i vår kommunikation”, sade Lundström.
Hon fyllde även i att ”utan de egenskaper som de planerbara kraftslagen medför så kommer det bli mycket utmanande att klara driftsäkerheten, reglerförmågan samt effekttopparna, eftersom de förnybara kraftslagen är intermittenta”.
Svenska kraftnät kräver mer kärnkraft
Nyligen slöt Svenska kraftnäts driftschef Erik Ek upp bakom hennes krav. Orsaken är att myndighetens långsiktiga marknadsanalys visar att risken för att det ska uppstå effektbrist de kommande 10–15 åren har ökat väsentligt.” Vi vill att det byggs mer planerbar produktion, och det är bråttom med lösningar” påpekar Ek (Tidningen Näringslivet 11/6).
Regeringen lanserade i vintras en färdplan för kärnkraft med målet att ny kärnkraft med total effekt om minst 2 500 MW ska kunna finnas på plats senast år 2035. Nu lutar det åt att den första nya reaktorn kommer att byggas i anslutning till det redan existerande kärnkraftverket Ringhals på Väröhalvön i Halland. Det statliga bolaget Vattenfall som äger Ringhals håller för närvarande på att utvärdera vilken leverantör man bör använda sig av och om de bygga konventionella, stora reaktorer, eller små modulära - SMR. Eller både och.
Vattenfall vill bygga ny kärnkraft
Att ny kärnkraft behövs är Vattenfall dock övertygade om. “Vi tittar på ny kärnkraft för att vi ser att det framtida behovet finns. Vi ser att den gröna omställningen och elektrifiering av vår industri kräver mycket fossilfri elproduktion”, säger Desirée Comstedt, chef för Vattenfalls affärsutveckling kring kärnkraft (SvD 13/6).
Annorlunda lät det för bara några år sedan, då när Vattenfall menade att det var affärsmässigt rätt att lägga ned (de relativt nyligen uppgraderade och renoverade) reaktorerna Ringhals 1 och 2. Bakom den ekonomiska kräftgången låg huvudsakligen en politiskt beslutad effektskatt. Den förtida nedläggningen av delar av Sveriges kärnkraft har dessutom kostat skattebetalarna miljarder i utebliven vinstutdelning till staten.
Sverige behöver mer el
Det är en lättnad att låtsasleken om att elproduktionen inte påverkas av politiken är över. Hade det inte varit för den borgerliga regeringen så hade framtiden för svensk industri och svenska hushåll sett mörk ut. Bokstavligen. Utan tillräckligt med el när det behövs som bäst är Sverige ett kallt och mörkt land. När nu även S insett detta får man verkligen hoppas på att Miljöpartiet hålls långt borta från energipolitiken även om det mot skulle bli en rödgrön regering efter valet 2026.
Sol och vind är utmärkt och viktigt. Även där krävs nya investeringar. Men de energislagen kan aldrig utgöra stommen i ett elektrifierat Sverige. Det är ett faktum.
