Förvirrande. Det är lätt att bli lika förvirrad som Chris O’Neill över vad nationaldagsfirandet egentligen innebär.
Förvirrande. Det är lätt att bli lika förvirrad som Chris O’Neill över vad nationaldagsfirandet egentligen innebär. Bild: Pontus Lundahl/TT

Johanna Schreiber: Sveriges nationaldag är ett kommersiellt misslyckande

Var tionde svensk tillbringar 6 juni framför tv:n. Någon måste ta ansvar för att kommersialisera nationaldagen.

ANNONS

Konsumtion och frosseri har alltid varit synonymt med svenska högtider. Julklappar ska köpas och påskägg fyllas, snapsen ställas på midsommarbordet. Sedan har vi de vattendelare som importerade högtider innebär: Halloween och Alla hjärtans dag förstås. St Patricks day, ibland. Sveriges nationaldag är dock den svenska konsumismens sorgebarn.

Folkdansgillen måste få mer uppskattning

Visst ordnas det en del trevliga flaggparader där man kan få lyssna på en och annan mello-artist och applådera åt eldsjälarna i bygdens folkdansgille (som för övrigt aldrig får tillräckligt med uppskattning), och visst jublar man inombords över att vi har tagit tillbaka flaggan och nationalsången från högerextremisterna, men många andra högtiders själva livsluft – kommersen – lyser med sin frånvaro.

ANNONS

Det är säkert en och annan som tycker att det är bra att den 6 juni inte är sönder-kommersialiserad. Men vad säger det egentligen om ett land att befolkningen bränner mer pengar på Alla hjärtans dag än på sin egen nationaldag?

I Norge säljs 20 miljoner varmkorvar

Det är i princip tjänstefel av alla branschorganisationer inom handel, besöksnäring, kultur och livsmedel att de inte har hittat på något. Inte ens branschorganisationen Svensk handel, som i princip undersöker konsumtionsmönstren på varenda svensk temadag, gör några beräkningar inför eller efter nationaldagen.

I våra grannländer har man däremot lyckats väl med både kommers och traditioner. I Norge, till exempel, säljs 30 miljoner glassar och 20 miljoner varmkorvar den 17 maj. Det beror givetvis inte bara på att glass och varmkorv är gott. Det beror på att frosseri är en metafor för firande i Norge, och att korv- och glasstillverkarna har dragit nytta av just detta.

Tre miljoner köper sprit till midsommar

Det samma gäller i Finland, där det länge varit tradition att tända två ljus i sitt fönster på nationaldagen den 6 december. Givetvis var det något geni som kom på att ljusen skulle vara blåvita, och resten är en självklar del i finsk kommersiell historia.

Konsumtion i samband med högtider behöver inte vara överdriven eller ohållbar. På midsommar plockar vi fortfarande vilda blommor och äter billig sill. Däremot köper vi mer alkohol än vid någon annan tid på året. År 2023 handlade över tre miljoner svenskar på “Bolaget” under midsommarveckan. Varannan svensk som hade åldern inne, alltså.

ANNONS

Skapa traditioner kring nationaldagen

Nationaldagen är obruten mark för varenda lobbyorganisation i Sverige, ändå är det ingen som försöker ta dagen i anspråk. De enda i Sverige som gjort ett ärligt försök är, numera nedlagda, Frukt- och grönsaksfrämjandet som utlyste en tävling för svenska konditorer för 30 år sedan där de fick skapa en egen nationaldagsbakelse.

Att skapa traditioner och ritualer tar tid och kräver kontinuitet. Just därför är det hög tid för näringslivet att ta tag i saken och hitta på något. En högtid som inte omsätter några pengar alls skapar lägre incitament för både företag och kommuner att se till att människor rör sig ute på gator och torg. Istället väljer en miljon svenskar att titta på nationaldagsfirandet på Skansen på TV. Inget ont om evenemanget, eller sändningen som sådan, men vi måste kunna enas om det deprimerande i att en tiondel av Sveriges befolkning sitter inomhus och glor på tv istället för att fira att vara ute i försommarkvällen och fira att vi lever i ett fritt land som inte har befunnit sig i krig på 200 år.

ANNONS