Johan Floderus och Saeed Azizi, som suttit fängslade i Iran, kunde i helgen återförenas med sina familjer på svensk mark. Sveriges regering har benådat Hamid Noury, dömd till livstids fängelse för folkrättsbrott begångna i Iran på 1980-talet. Noury kunde nu åka hem till Iran.
Det är uppenbart att Iran har fängslat Floderus och Azizi för att använda dem i ett politiskt spel för att få hem Hamid Noury. Före de var fängslade var Floderus eller Azizi inga offentliga personer. Floderus skulle besöka en vän som arbetar på ambassaden i Teheran. Floderus arbetar i och för sig på EU-kommissionen men hade ingen diplomatisk ställning eller skydd, han var där som privatperson.
Azizi skulle sköta det praktiska med arvet efter sin mor som hade dött ett år innan Azizi reste till Iran. Tanken var att han skulle göra ett avslut med sitt gamla liv i Iran och besöket skulle bli det sista i hans liv. Detta är nog inget ovanligt ärende för de många exiliranier som bor i Sverige.
Iran valde att helt grundlöst fängsla två privatpersoner och fabricerade anklagelser mot dem som är helt grundlösa. Azizi berättar för Expressen att han åtalades för att ha samarbetat med ett fientligt land, rättegången varade bara i tre minuter. Floderus anklagades för att ha spridit ”korruption på jorden” och samarbetat med Israel.
Hamid Noury å andra sidan är dömd av en svensk domstol. År 1988 var han en åklagare som medverkare i 1988 års avrättningar av iranska politiska fångar i Evinfängelset, där 4 000–5 000 iranier dödades under tre veckor. Noury dömdes för folkrättsbrott och mord efter en mycket lång och grundlig rättsprocess.
Noury har varit en lojal och nitisk tjänsteman i den iranska regimens tjänst. Han började sin karriär i Islamiska revolutionsgardet, som numera är klassad som terroristorganisation. Noury har varit med om att arrangera skenrättegångar som Floderus och Azizi och tusentals andra har varit utsatta för.
För den islamistiska regimen i Iran var fångutväxlingen ett sätt att rädda en av deras egna. Regimen har visat den inte bryr sig om att använda helt oskyldiga personer för att nå sina mål. Svenska regeringen försökte också befria läkaren Ahmadreza Djalali som suttit fängslad sedan 2016. Men enligt statsminister Ulf Kristersson var det helt omöjligt att få Iran med på något avtal om Djalali eftersom Iran inte erkänner hans svenska medborgarskap.
Trots regeringens uttalande om att Sverige fortsätter att arbeta för Djalalis frigivning ser det mörkt ut. Sverige hade ett trumfkort och det var Hamid Noury, som nu är bortspelat. Hans öde liknar nu Dawit Isaaks och Gui Minhais, som sitter fängslade sedan många år utan att diplomatiska ansträngningar har lyckats.
Detta var inte svensk diplomatis stoltaste stund. Två svenskar har räddats, vilka antagligen skulle farit mycket illa eller till och med dött i iranskt fängelse. Men det har skett till priset av att den dömde mördaren Hamid Noury nu kan återvända i frihet efter endast lite drygt fyra års frihetsberövande. Dessutom är det fler som Ahmadreza Djalali vilka fortfarande sitter kvar i iranska fängelser, oskyldigt dömda. Iran kunde pressa Sverige i detta cyniska spel och regeringen hade – tyvärr – inget bättre förhandlingsläge än att medverka. Vi kan glädjas åt att Floderus och Azizi är hemma, men vi får inte glömma att stödja oppositionen i Iran.
