Alla medborgare i Sverige ska inte behöva skaffa en digital brevlåda. Det var utredaren Britt Bohlins slutsats när hon överlämnade en utredning i frågan till civilminister Erik Slottner. Frågan har varit aktuell i många år eftersom Danmark genomförde en sådan reform redan för tio år sedan. När man fyller femton i Danmark får man en digital brevlåda och det innebär också en skyldighet att läsa den post som skickas dit.
Utredningen skulle svara på frågan om samma skyldighet ska införas i Sverige och svaret blev alltså nej. Men däremot föreslås att alla myndigheter ska skicka myndighetspost till enskilda via digital brevlåda.
187 av kommunerna och 15 av regionerna skickar digital post, men det innebär långtifrån att all post är digital. Oftast handlar det om att HR-system och ekonomisystem har möjlighet att skicka lönespecifikationer och fakturor digitalt. Men rena underrättelser eller information om beslut i ärenden skickas ofta ut med vanlig post, även i de kommuner som har börjat använda digital brevlåda. Över 100 kommuner i Sverige fortsätter att skicka alla meddelanden med post (där så krävs).
Det går betydligt trögare att få avsändare med på digitaliseringståget än det är för mottagarna. I dagsläget har 6,5 miljoner svenskar en digital brevlåda. Cirka 100 miljoner meddelanden skickades år 2023. Prognosen för år 2024 är 120 miljoner meddelanden. Kostnaden för ett frimärke är idag 18 kronor. Om all digital post hade skickats som vanliga brev motsvarar det ett värde av minst 1,8 miljarder kronor, troligen mer. Det är många brevbärare som kunde ha sysselsatts med att dela ut de här breven.
Om Danmark ses som ett föregångsland är det uppenbart att utredningens förslag är ytterligare en spik i brevutdelningens kista. Det är numera väl känt att Postnords ekonomiska problem bland annat består i uppköpet av den danska posten, under samma period som danska staten satsade stenhårt på att offentlig sektor skulle övergå till digital kommunikation.
Danmark har gått före Sverige på en annan punkt: befordringsplikten upphävdes vid årsskiftet. Detta har inneburit att brevutdelning inte längre kommer att vara en del av Postnords affärsidé i Danmark. Portot för ett normalbrev i Danmark ligger nu på 25 danska kronor (samtidigt som alla gamla frimärken blev värdelösa vid årsskiftet). Tusen kontor läggs ned under året och utdelningen av tidningar försvinner. Postnord fortsätter att gå med förlust. Nyligen varslade Postnord Danmark 175 anställda om uppsägning, vilket har orsakat en strejk.
Utredningen föreslår inte ett obligatorium eftersom anslutningsgraden till digitala brevlådor är hög och växande hos privatpersoner. En skyldighet för enskilda skulle i praktiken innebära en skyldighet att ha e-legitimation. De som inte är anslutna har bristande förutsättningar på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller hög ålder. Därför skulle skyldigheten också lägga ett ansvar på offentlig sektor att göra anpassningar och skapa en stödorganisation.
Allt detta har Danmark. Med den digitala brevlådan följer också ett statlig identifieringssystem (som nyligen föreslogs för Sverige i en annan utredning). Varje kommun har Borgerservicekontor där man kan sköta flera myndighetsärenden, både kommunala och statliga, och få personlig service. Men det anser utredningen vara en för komplicerad och dyr reform.
Inte heller juridiska personer som företag och stiftelser ska tvingas skaffa digital brevlåda. Utredningen konstaterar att den nuvarande statliga infrastrukturen är dåligt anpassad till företagens behov. Det finns frågor om legitimationer och behörigheter som måste lösas. Britt Bohlin berättade under presskonferensen att det är orimligt om en vd för ett mångmiljonföretag ska tvingas öppna varje brev till företaget med sitt personliga bank-id. Om det är så teknik och lagstiftning fungerar idag är det inte förvånande att digitala brevlådor inte vinner någon större framgång hos företagen.
