Sedan 2005 har församlingar och pastorat i Svenska kyrkan drivit egna begravningsbyråer under namnet Kyrkans begravningsbyrå. Lilla Edets pastorat har drivit en begravningsbyrå sedan 2022. Begravningsentreprenören Jonathan Blixt varnar för en snedvriden konkurrenssituation. Kyrkoherde Marcus Stille försvarar beslutet och menar att pastoratet kan hålla isär de tre ekonomierna: pastoratet, kyrkogårdsförvaltningen och begravningsbyrån.
Att Svenska kyrkan bedriver begravningsbyrå är kontroversiellt. De privata begravningsbyråerna är kritiska. Även internt inom kyrkan är meningarna delade. Kyrkoherden Henrik Törnqvist i Trollhättan säger nej, men hans kollegor Daniel Westin (Frändefors) och Stefan Nordlander (Rommele) är positiva. Svenska kyrkans högsta organ, kyrkomötet, har uttalat att det är tillåtet för pastoraten att driva begravningsbyråer.
Även Konkurrensverket har uppmärksammat situationen och har skrivit till regeringen. Verket vill bland annat lagstifta om att de kyrkliga begravningsbyråernas utgifter inte får belasta kyrkoavgiften eller begravningsavgift. Kyrkliga begravningsbyråer ska ha egen anställd personal och egna lokaler. Allt detta för att konkurrensen inte ska snedvridas.
Det finns en viss risk att bokföringen inte hålls isär, som Konkurrensverket påpekar. Men egentligen finns inget incitament för att blanda ihop bokföringen, snarare tvärtom. Ju mer inkomster och utgifter som bokförs på begravningsverksamheten, desto fler kan anställas. Man kan också skapa heltider genom delade tjänster vilket kan vara lockande i en liten församling.
Även om varje verksamhet har sina egna anställda och har sin egen bokföring är det till slut ändå Svenska kyrkan och det enskilda pastoratet som är ägare. Ägaren har ett stort ansvar att driva verksamheterna och tar också den ekonomiska risken. Då gäller det att kyrkofullmäktige och kyrkoherden vill och kan ta det ansvaret.
Kyrkans uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission. Att driva begravningsbyrå eller hotell kanske inte går rakt emot dessa uppgifter, men det tillhör knappast kärnkompetensen hos kyrkans personal och de förtroendevalda.
Begravningsbyråverksamheten ligger nära kyrkans uppgifter att genomföra begravningsgudstjänster och ansvara för kyrkogårdarna. Men det kan man också säga om den som ordnar en bröllopsfest till ett par som gifter sig i kyrkan. Arrangemangen runtomkring det som inte tillhör själva begravningsgudstjänsten har sorgehuset alltid haft frihet att ordna själva med hjälp av begravningsbyråer. Det tillhör inte kyrkans uppgift.
En församling som har många affärsverksamheter är Västanfors Västervåla församling som driver konferensverksamhet, friskola och förskola. I bolagsform drivs också behandlingshem, begravningsbyrå, juridisk byrå, vårdcentral och hotell. Enligt församlingens hemsida har koncernen ett 120-tal anställda. Kyrkoherden i Västanfors Västervåla, Henrik Rydberg, är en person som inte ser några gränser för vad kyrkan kan göra i samhället. Men det är knappast affärsverksamhet som utbildningarna för arbete inom Svenska kyrkan förbereder personalen på.
Det verkar som att vissa kyrkoherdar och ledande förtroendevalda är mer entreprenöriella än andra. Men det borde inte vara kyrkans uppgift att ge dessa utrymme för att driva affärsverksamhet. Det brukar entreprenörer vara bättre på.
LÄS MER:Kyrkoherden om kyrkliga begravningsbyråer: ”Inte kyrkans uppgift”
LÄS MER:Vem ska tjäna pengar på din död?
