Från och med hösten 2025 ska alla svenska skolelever ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Det meddelade skolminister Lotta Edholm (L) för en tid sedan.
Vad det innebär är att elever som huvudregel ska ha tillgång till bibliotek på den egna skolenheten. Som skolbibliotek räknas endast en samlad, gemensam och ordnad verksamhet i en egen lokal.
Dessutom ska det vara krav på att skolbiblioteken är bemannade med skolbibliotekarier som tillsammans med lärarna kan stärka elevers läsförmåga och läsintresse.
“Det ska inte vara möjligt att kalla en bokhylla i en korridor för ett skolbibliotek, utan alla elever ska ha skolbibliotek som är bemannade med utbildad personal. Ett välutrustat och bemannat skolbibliotek kan spela en viktig roll för att utveckla elevers läsförmåga och deras lärande i alla ämnen” sade statsrådet i samband med beskedet (regeringen.se 17/6).
Regeringen har även beslutat att i budgeten för nästa år avsätta 216 miljoner kronor för satsningen på skolbibliotek. Från 2026 och framåt är intentionen att 432 miljoner kronor årligen ska gå till att förstärka tillgången på böcker i skolan.
Reformen är ett avgörande steg mot att återigen göra svenskarna till ett läsande folk och återupprätta den naturliga kontakt med böcker som många barn i dagsläget berövats. Särskilt viktig är införandet av skolbibliotek för barn som växer upp i hem utan välfyllda bokhyllor, vilket tyvärr är relativt många i dag. Skolbibliotek med en kunnig och engagerad bibliotekarie kan i många fall vara helt avgörande i de fallen. Genom att finnas där, förklara, uppmuntra och tipsa bygger de upp en naturlig relation till läsande och faktainhämtning via riktiga böcker, skrivna av människor som kan sitt ämne. I de skolor som redan i dag har ett välfyllt bibliotek med en anställd bibliotekarie, är det dessutom inte ovanligt att det är en plats som barnen naturligt söker sig till så snart de får tillfälle, vilket är precis som det bör vara.
För varje människa som inser läsningens värde och förstår böckernas betydelse borde regeringens satsning vara ett ljus i mörkret. Ändå rasar kritiken mot skolministern och skolbiblioteksreformen. Trist nog kommer en stor del av denna kritik dessutom från höger. Moderata ledarsidor påpekar att skolbibliotek inte är någon universallösning och Timbro släppte nyligen ett briefing paper som huvudsakligen går ut på att understryka att skolbibliotek inte löser läskrisen.
Det är det väl rimligtvis inte heller någon som tror? Endast obligatoriska skolbibliotek är långt ifrån nog för att vända utvecklingen. Självklart behövs en rad olika insatser, såväl generella som riktade mot specifika grupper där läsningen är särskilt svag. Men skolbibliotek bidrar till att tydliggöra bokens roll i skolan.
Det konservativa ifrågasättandet av skolbiblioteksobligatoriet bottnar i hög grad i att det i en del fall medför höga kostnader för friskolor. Något som bland annat Friskolornas riksförbund varit ute och påpekat. Samtidigt finns det många friskolor som faktiskt välkomnar regeringens förslag. Inte minst IES, en av landets största friskolekoncerner, där man sedan länge sett värdet i att ha riktiga, tillgängliga och bemannade bibliotek på skolorna.
Skolminister Edholm ska ha en stor eloge för att hon drivit fram detta. Levande skolbibliotek för alla barn kan vara den mest liberala satsning vi sett på länge. Tack för den.
