Under tisdagen släpptes några nyheter från regeringens kommande höstbudget. Mest uppmärksammat blev att flygskatten avskaffas från nästa sommar. Det var med anledning av detta som den lokale riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) valde att prata med pressen om regeringens politik på den nydöpta Göteborg Stallbacka Airport.
– Jag har inte kunnat lära mig det nya namnet än, berättade han.
Avskaffandet av flygskatten innebär inte någon katastrof för statens ekonomi. Inkomstbortfallet beräknas till under två miljarder kronor. Men som klimatpolitiskt instrument var den väldigt viktig för den förra rödgröna regeringen. Magnus Jacobsson erkände utan omsvep att koldioxidutsläppen kommer att öka – ”det ska man inte hymla med”. Den förväntade kritiken från oppositionen tar han dock med ro. Flyget behöver expandera.
– Har du inte en fungerande marknad, fungerar inte den tekniska utvecklingen, menar Jacobsson.
Logiken är den att en fortsatt hög efterfrågan på flygresor innebär att det lönar sig att satsa resurser på elektrifiering av flyget och utveckling av nya bränslen, vätgas och biobränslen. Ebba Busch (KD) menade på regeringens presskonferens att flyget kommer att få vara med och betala för klimatpåverkan på ett annat sätt, eftersom flyget inte kommer att få några gratis utsläppsrätter inom EU:s system från och med 2026. Att åka till Thailand kommer fortfarande inte att vara billigt.
Regeringen berättade också att infrastrukturinvesteringarna i långtidsplaneringen kommer ökas med över 20 procent till 1 171 miljarder kronor till år 2037. Ökningen är större än vad Trafikverket har önskat och regeringen bedömer att det helt enkelt inte går att göra av med mer pengar, det finns inte mer kapacitet inom Trafikverket.
På lokal nivå kan de ökade budgetramarna få konsekvenser. Projekt som tidigare inte har funnits med i Trafikverkets planeringar finns det nu ekonomiskt utrymme för. Man kan räkna med att lokala politiker nu ser sin chans att ägna sig åt lobbying mot riksdag och regering för upprustning av lokala väg- och järnvägssträckor.
Magnus Jacobsson räknade upp flera viktiga projekt som är viktiga för Västsverige: fyra järnvägsspår mellan Göteborg–Alingsås, en upprustad Bohusbana, förbättringar av E45 i Dalsland och E20 i Västergötland. Utbyggnad av järnvägen till Oslo är önskvärd, men det är upprustningar som förbättrar den dagliga pendlingen som kommer att prioriteras. Jacobsson är kritisk mot att det finns två konkurrerande planer för bättre järnvägsförbindelser till Oslo: Uddevallas planer att bygga Skagerrakbanan till Oslo längs Bohuskusten samt den nuvarande sträckningen via Dalsland.
– Man får kraftsamla sig om ett projekt, inte två, tycker han.
Infrastrukturpolitik är politik för den tålmodige. Nyligen gjordes en uppgörelse om dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås. Omkring 48 miljarder kronor kostar det och kommer att ta cirka 15 år. Den som vill se en bredare och säkrare riksväg 45 eller en snabbare Bohusbana som fungerar även under höststormar kommer nog att få vänta lika länge, även om det finns pengar i statens kassa.
Fotnot: I en tidigare version fanns en felaktig återgivning om Magnus Jacobssons åsikter om förbindelserna till Oslo.
