Denna vecka har Almedalsveckan dragit igång. Partiledare, företrädare för hundratals olika organisationer och tusentals besökare samlas under några intensiva dagar i Visby. Jag har haft förmånen besöka Almedalsveckan, i olika professionella roller, under tjugo års tid och sett hur arrangemanget förändrats.
Almedalsveckan blir bara fyra dagar
Förra året beslutades att veckan skulle koncentreras till fyra dagar. Fundamentet utgörs fortfarande av de åtta riksdagspartiernas tal från scenen i Almedalen. Att arrangemanget kortas är en nödvändigt. De flesta mäktar inte med sju dagars program och det fick följden att anföranden och seminarier i slutet av veckan blev glest besökta. Dessutom har intresset för att delta sjunkit rejält efter pandemin. Förra året genomfördes omkring 2 000 evenemang vilket är hälften så många som 2018. Fler ifrågasätter om det är värt tiden och pengarna att resa till rosornas och ruinernas stad. Både riksdag, regering, många kommuner samt även mediehusen har gett stramare riktlinjer för närvaro.
Att Almedalsveckan numera är nedskuren till fyra dagar tar dock hotell och bostadsuthyrare i Visby i regel ingen hänsyn till enligt mina efterforskningar. De kräver betalt för en hel vecka som i fornstora dagar. Även priser på lokaler för att anordna seminarier ligger i de flesta fall på samma nivåer som innan covid-19 drabbade världen. Samma tondövhet återfinns på vissa restauranger innanför ringmuren som har särskilda menyer under Almedalsveckan med saltade priser.
Är det värt att åka till Almedalen?
Marknadskrafterna kommer sannolikt att tvinga entreprenörer verksamma i Visby att besinna sig. Ön är inget undantag för ekonomisk teori. Men innan utbud och efterfrågan reglerar prisnivåer hinner konsumenter överväga både en och två gånger om deltagande i Almedalsveckan är värt prislappen överhuvudtaget. Det gäller särskilt för aktörer som är skattefinansierade, ideella eller vill delta privat.
Almedalsveckan koordineras av Region Gotland, som visserligen inte kan diktera prisnivåer i en marknadsekonomi, men som behöver lyfta att ett nytt förhållningssätt från de lokala entreprenörerna krävs. Ett enkelt sätt att stötta konsumenterna är att byta namn på Almedalsveckan till tydligare Almedagarna, då blir det svårare att kräva hyra för en hel vecka eller motivera menyer med trissade priser.
Almedalen får inte bli för dyrt
Egentligen vore Demokratifestivalen rätt namn för evenemanget, för det är demokrati det handlar om. Det finns många som gillar att klanka på Almedalen och menar att det är ett jippo. Jag tillhör inte den skaran utan har konsekvent försvarat värdet av att medborgare med olika ideologisk hemvist och med skilda erfarenheter av offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle får mötas och samtala. Demokrati är mer än institutioner och lagstiftning. Det är en kultur som måste odlas via diskussioner där vi tränas att skilja på åsikter och person. Det här ska inte underskattas i en tid då det råder krig i Sveriges närområde och politisk polarisering gräver skyttegravar mellan väljare i hela västvärlden. Låt därför inte kortsiktig girighet knäcka Demokratifestivalen i Visby.
