Det är ett budskap som gränsar till att bli uttjatat, men som är väl värt att påminna om: valet till Europaparlamentet är viktigt. Inte bara på grund av de 21 parlamentariker som ska representera Sverige i Bryssel och förhandla ny lagstiftning, utan också för att parlamentarikerna och deras respektive partigrupper spelar en nyckelroll i valet av nästa EU-kommission. Grönt ljus från en majoritet i parlamentet är en förutsättning för att en ny kommission ska kunna tillträda.
EU påverkar kommunerna
En tredje anledning är för att det påverkar din vardag. Enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner påverkas mer än hälften av alla ärenden på fullmäktigedagordningen av beslut som tas på EU-nivå.
Som EU:s enda initiativtagare till ny lagstiftning väger den politiska inriktningen och de 27 kommissionärer – en från varje medlemsland – tungt i vad som kommer att utmärka EU:s utveckling de kommande fem åren. Vilka prioriteringar som kommer högst upp är intressant – minst lika spännande blir vilka frågor som i sådana fall inte kvalar sig in på listan.
Motstånd mot klimatlagar
Att klimatfrågan kommer fortsätta vara ett ämne för livliga diskussioner är självklart. EU har satt ambitiösa mål om att medlemsländerna ska bli klimatneutrala till 2050, men för att nå dit krävs också en tydligare färdplan. Den gröna given – som EU:s strategi för att nå målen heter – kommer innebära stora investeringar i fossilfria energikällor, en omställning av transport- och jordbrukssektorn och skärpta regler för utsläpp. Som de stora bondeprotesterna runt om i Europa visade tidigare i år, som tog sig uttryck i vägblockader och stora demonstrationer, är motståndet mot vissa klimatlagar påtagligt (SVT 30/1).
Ett annat område som har blivit allt mer brådskande är EU:s säkerhet och försvar. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har visat att Europa behöver en starkare och mer samordnad försvarsstrategi. Tidigare i år spekulerades det om att nästa EU-kommission planerar att inrätta en ny kommissionärspost med ansvar för försvarsfrågor. Det skulle kunna leda till ett ökat samarbete inom den europeiska försvarsindustrin och underlätta för såväl gemensamma militära insatser som förbättrat cyberförsvar. En sådan utveckling skulle stärka EU:s förmåga att svara på säkerhetshot och fungera som ett komplement till försvarsalliansen Natos roll (Politico 17/2).
EU:s långtidsbudget
Medan klimatpolitiken och prioriteringarna inom försvarsområdet väntas bli centrala för nästa EU-kommission återstår frågan hur alla nya och ökande ambitioner ska finansieras. Likt andra stora världsekonomier brottas även EU med den ekonomiska återhämtningen efter pandemin och de följande inflationsutmaningarna. När nästa långtidsbudget, som sträcker sig över sju år, ska beslutas, kommer medlemsländerna behöva nå enighet om hur notan ska fördelas – vilket blir lättare sagt än gjort.
Nästa EU-kommission måste inte bara lösa upp ett antal tuffa knutar i form av svåra politiska överväganden. De måste också förhålla sig till omvärldsförändringar som innebär större osäkerheter och risker för nya krig och konflikter.
