Nattöppna bilhallar, ringande telefoner som ingen hinner svara i och allmänt kaos. Det var scenerna efter att regeringen plötsligt meddelat att man avskaffar bonusdelen i bonus malus-systemet, som straffbeskattar bensin- och dieselbilar och subventionerar elbilar (Expressen 8/11). Den som funderat på att köpa en elbil fick plötsligt bara en dag på sig att göra klart kontraktet, annars uteblir bonusen på upp till 70 000 kr.
Beskedet kom som en chock för branschen, och för det förtjänar regeringen kritik. Tvära och plötsliga kast är sällan ett lämpligt sätt att bedriva politik, inte ens när det kommer till att avskaffa dåliga styrmedel.
LÄS MER:Sista timmarna med bonus gav rekordsiffror
För även om regeringen valde en dålig chockdoktrin får man ge den rätt i sak: bonusen är ett dyrt sätt att minska utsläppen, har präglats av stort läckage i form av exporterade bilar och har inte minst gynnat kapitalstarka grupper. Att systemet i grunden varit regressivt, och gynnat höginkomsttagare på bekostnad av mindre bemedlade, har förespråkare som Miljöpartiet gärna talat tyst om, men det förändrar inte fakta.
Många elbilar är fortfarande dyra för nybilsköpare, men när man väger inköpskostnad mot drifts- och drivmedelskostnader över fordonets livstid är elbilar i regel inte längre dyrare jämfört med de fossila alternativen. Den kommande tiden kommer elbilarna dessutom att bli både billigare och effektivare, medan bensin och diesel kommer att bli dyrare med åren. Uppdraget är inte slutfört, men förutsättningarna för en omställning av personbilsflottan finns på plats även utan bonus. I den mån styrmedel ska till för att snabba på processen bör det handla om att göra nya bensin- och dieselbilar dyrare – att öka malus.
LÄS MER:Efter slopad klimatbonus – köpare rusar till bilhallen
Elektrifieringen av fordonsflottan är alltså på god väg, men då krävs att inte politiker lägger sig i för mycket eller på fel sätt. I SvD (8/11) föreslår Christian Berggren, Per Kågeson – båda professor emeritus – och Frances Sprei, docent i hållbar mobilitet, bland annat att EU ska införa regleringar av batteristorlekar och elförbrukning hos elbilar.
Det är precis den sortens klåfingrighet som riskerar att slå undan benen för omställningen. Om räckvidden på elbilar begränsas för att professorer bestämt sig för att ransonera tillgången på batterimaterial kan det mycket väl sluta med att fler känner sig tvungna att välja fossildrivet för att säkert komma fram. Forskarna får för all del gärna ogilla stora och otympliga SUV:ar, men politiker ska inte bestämma hur bilar ska se ut. Utsläppen ska beskattas och tvingas bort, det övriga gör vi klokast i att låta marknaden sköta.
