Den 13 januari går Taiwan till val. Och varför i hela hela friden ska vi bry oss om det? Jo, av två skäl. Det första är att Taiwan är en kämpande demokrati som hotas av Kina. Det andra är att vår vardag skulle slås sönder fullständigt utan Taiwan.
Låt oss börja med vardagen. Utan elektronik från Taiwan skulle våra hem inte fungera. Vi skulle vakna en vintermorgon och upptäcka att värmepumpen är utslagen. I köket skulle man mötas av att varken kylskåp eller frys fungerar. Vi sätter på teven för att följa nyheterna. Det gick inte det heller. Den som bestämmer sig för att ta bilen till en bekant som eldar med en vedspis nås av en insikt om att inte heller bilen fungerar. Och det är inte ens värt att försöka använda mobiltelefonen eller datorn.
För att styra alla de där apparaterna krävs halvledare. 60 procent av de halvledare som världen skriker efter tillverkas i Taiwan. 90 procent av de mest avancerade halvledarna tillverkas i Taiwan. Att bygga en fabrik för halvledare görs inte i en handvändning.
Men visst, det ska byggas en ny fabrik för halvledare i Tyskland. Kostnaden för projektet är ungefär 100 miljarder kronor. En förutsättning för att det ska bli något är att det taiwanesiska företaget TSMC är med i projektet. Så även om det i framtiden inte står ”made in Taiwan” på bilen, värmepumpen eller kylskåpet, så är din vardag beroende av Taiwan. Finanskrisen 2007 skulle framstå som en krusning på ytan, jämfört med vad som skulle hända om Taiwan inte kan utveckla och leverera halvledare.
Väljarna i Taiwan har den 13 januari tre valsedlar att lägga i urnan: 1. Val till president och vice president. 2. Val till parlamentet via majoritetsval i enmansvalkretsar. 3. Val till parlamentet via proportionella val.
Taiwans första kvinnliga president, Tsai Ing-wen, avgår efter att ha suttit i två mandatperioder. Hon hör till det liberala partiet DPP (Democratic Progressive Party).
Favorit i årets presidentval är William Lai. Han hör också till DPP. Men sannolikheten är stor att DPP tappar majoriteten i parlamentet. Taiwan liknar på ett sätt Sverige och andra demokratier i Europa. Efter två mandatperioder finns en DPP-trötthet bland väljare. En av DPP:s profilfrågor är att Taiwan är Taiwan – inte en del av Kina.
Kinas kommunistiska parti betraktar Taiwan som en utbrytarstat
De två stora oppositionspartierna är Kuomintang och Taiwan Peoples Party. Kuomintang grundades som ett nationalistparti i dagens Kina. Partiets främsta profilfråga är att hålla fast vid principen att Taiwan är en del av Kina – men inte heller Kuomintang vill se någon snar förening med Kina. Taiwan Peoples Party, försöker skapa en position mellan DPP och Kuomintang.
Kinas kommunistiska parti betraktar Taiwan som en utbrytarstat som ska återbördas till moderlandet. Det är sant att Kina och Taiwan har en historia som är gemensam, men bara delvis. Kinesiska kejsare ville ha trupper närvarande i Taiwan mest för att se till att någon annan inte tog kontroll över ön. De bergiga områdena som befolkades av Taiwans ursprungsbefolkningar gjorde Kina inte anspråk på. När kommunisterna segrade i inbördeskriget 1949 flyttade Kuomintangregimen till Taiwan. Än i dag är Republiken Kina det officiella namnet på Taiwan.
Taiwans demokrati och frihet blir mer och mer en del av Taiwans identitet. I en mätning som gjordes i juni sade 62,8 procent att de betraktar sig som taiwaneser, 30,5 procent sade att de betraktar sig som både taiwaneser och kineser. Bara 2,5 procent sade att de betraktar sig som kineser. Om Taiwans folk fick välja fritt skulle Taiwan bli en egen republik. Men Taiwan fortsätter att driva försiktig politik: Å ena sidan en självständig demokrati som slår vakt om sin frihet. Å andra sidan: Inte provocera Kina med en självständighetsförklaring.
Att vi i övriga världen försvarar demokratin i Taiwan är därför viktigt. Inte bara för deras skull, utan också för vår egen.
