Trollhättans kommun kommer att utreda förutsättningarna för att bygga en gamingarena för ungdomar. Kultur- och fritidsnämnden fick ta del av en förstudie i somras och har gett klartecken för ytterligare utredningar om lokaler och verksamhetsidé.
Det finns flera problem som förvaltningen menar att en gamingarena eller e-sporthall kan motverka. Stillasittandet hos ungdomar är ett folkhälsoproblem. Ett annat problem är de så kallade hemmasittarna, de som på japanska kallas hikikomoris. I förstudien hänvisar förvaltningen till studier som pekar på att de som spelar mycket hemma har högre nivåer av depression, ångest och social fobi.
Datorspelande och konsollspelande är en stor del av ungdomars fritidsliv och även kulturliv. Men spelkonsoller och datorer är inte gratis. Tvärtom är ny utrustning med höga prestanda ganska dyra investeringar som många föräldrar har fått erfara. Det finns alltså en social dimension i spelandet, där många ungdomar kan kännas exkluderade från sina kamraters spelande.
Förvaltningen menar att en gamingarena kan möta ungdomars sociala behov, precis som en fritidsgård. Men den kan också genom ett särskilt koncept motarbeta stillasittande. Tiden framför datorn ska nämligen kunna ”köpas” genom att först utföra fysisk aktivitet i anslutning till gamingarenan. Man ”gamingfierar” den fysiska aktiviteten genom att den mäts i en app och man belönas med poäng som kan omsättas till gamingtid.
Trollhättan har Helsingborgs gamingarena som förebild, vilken drivs av företaget Fuzed, vars vd Karl Sergel började sin bana i Uddevallas e-sportförening. Uddevalla har sedan några år en e-sporthall som drivs i kommunal regi. Även där finns möjlighet till fysisk aktivitet. Borås kommun har också beslutat att investera i en kommunal gamingarena enligt samma koncept. (Borås Tidning 21 oktober 2023)
En annan målgrupp för gamingarenan är de som enligt LSS har kommunal omsorg och aktiviteter. I Uddevalla används e-sporthallen under dagarna av många personer med högfungerande autism. (Bohusläningen 12 maj 2023)
Vad kommer då detta att kosta? Förstudien gör en grov kalkyl att teknikkostnaderna blir cirka tre miljoner kronor per år och personalkostnaderna lika mycket, alltså sex miljoner i driftskostnader per år. Detta kan jämföras med 190 miljoner som kultur- och fritidssektorn kostar idag. Det är alltså en ganska stor utökning av budgeten som måste finansieras.
Dessutom menar stadens egna it-förvaltning att de inte har resurser för att drifta omkring 80 speldatorer. Administrationskostnaderna kring spelen kan bli ganska betydande, eftersom så många spel numera kräver personliga inloggningar och betalas via abonnemang. Företaget Fuzed erbjuder emellertid tjänsten att drifta e-sportanläggningar och staden har redan tecknat en icke bindande avsiktsförklaring om samarbete. Det förefaller som om företaget har hittat en nisch att sälja in konceptet till kommunerna och sedan få drifta verksamheterna. Här är det emellertid viktigt att kommunen gör en öppen upphandling för att få ett så bra pris som möjligt.
Ska kommuner verkligen driva e-sporthallar? Ja, kanske är det dags för en utveckling av synen på sport och fritid. Att kommuner tillhandahåller gräsplaner, simhallar och inomhushallar för en stor mängd idrotter ses som helt naturligt och ett sätt att stödja en meningsfull fritid för barn och vuxna. En stor andel av dagens ungdomar och väldigt många vuxna har spelandet som ett stort fritidsintresse. Kanske är det då också dags att e-sporten också ses som en lika meningsfull fritid som många andra aktiviteter. Åtminstone om man kan omvandla de höga ambitionerna om förbättrad psykisk hälsa, ökad fysiskt aktivitet och ökad social inkludering i förstudien till verklighet.
LÄS MER:E-sporthallen där hälsan går först och isolering bryts
LÄS MER:Trollhättan vill bygga gamingarena – ska motverka psykisk ohälsa
LÄS MER:Sveriges första esporthall öppnar på nytt i Uddevalla
