Replik på: ”Hög tid att klimatanpassa Västra Götalands skogar”
Elin Larsson och Karin Fällman Lillqvist har inte fattat någonting om Västra Götalands skogsägare, det är inte dessa skogsägare som i första hand ska klimatanpassa sina skogar. De sköter sina skogar genom att följa Sveriges Skogsvårdslag (SVL) och bidrar tillsammans med Sveriges övriga skogsägare till att landet nästan är dubbelt koldioxidneutrala. Vad är regionchefen och hållbarhetschefens svar i frågan?
Inget svar, men bara en massa svammel att klimatet ska bli varmare och att Sverige kan drabbas av skogsbränder.
Vad är deras råd?
1. Föryngra klimatsmart: Det gör redan skogsägare sedan långt tillbaka, de vet att det inte går att plantera gran på tall-boniteter och det gör de inte!
2. Våga variera: Att skogsägare inte bara planterar annat än gran är ren lögn. Många planterar löv.
3. Tillgängligheten: Skogsbilvägar byggs så snart det finns båtnadstäckning för skogvägbyggnad som gynnar brandgator och brandbekämpning således inget nytt under solen.
4. Planera vattnets väg: Lagra vatten i landskapet genom att återställa våtmarker och se över sina dikessystem. Hål i huvudet vill jag säja att lägga igen dikade skogsmarker/mossar. Har inte dessa två av Skogssällskapets anställda chefer gått över en blöt-myr och gått igenom översta lagret och känt lukten av ”Skitgas - Putan-gas - Metangas” som är 28 gånger farligare än koldioxid (Co2) där de redan dikade områdena egentligen avger otroligt lite Co2?
Det enda riktiga rådet är istället att dike mycket mera, 10–20 meter mellan dikena. Sanda, grusa och plantera träd så binder den dikade skogsmarken / mossen> fem skogskubikmeter (m3sk / hektar(ha) och år och binder lika många ton koldioxid/år och ha.
Är mycket förvånad över att utbildade i skogsbruk, och med höga befattningar i Skogssällskapet, kan föreslå åter-vätning av redan dikade områden?
Åter-vätning av redan dikade mossar är en oerhört tveksam metod, då vi ökar andelen metangas i naturen. Vad händer då kunskap saknas om det marina livet, människor, grundvattnet och omkringliggande fastmarker i anslutning till de återväta mossarna när metangasen som löser sig i vattendrag och grävda brunnar? Till er två som inte tro det jag skrivit ovan.
Åk till en landsväg som går över en mosse och titta på båda sidor om den dikade/grusade/asfalterade vägen.
Ni ser vid båda sidorna av vägen 10–20 meter från den dikade vägbanan träd som är 15–20 meter höga, utanför denna trädridå i mossen står 100-år gamla tallar som är max 0,5 meter höga. Vad beror detta på? Kan ni förklara detta för mig, men är absolut säker på att det kan ni inte.
Ni har totalt fel om åter-vätning av dikad skogsmark/mossar.
Skogsman i över 50 år
Skogssällskapet har erbjudits att svara men avböjt.