Nu är det i och för sig inte avgjort i högsta instans (kammarrättens domar är ju inte prejudicerande, det vill säga bindande för till exempel polisen), men håller inte lagen för förbud så får man ändra den.
Vanligt folk med sunt förnuft – jag räknar mig dit – inser nog att det är bråkstakar utan något hedervärt syfte som ligger bakom önskningar att bränna upp ett exemplar av Koranen.
Man kan absolut tycka och tänka om islam som religion. Man kan framföra sina åsikter, omsätta dem i ord, men att kränka och provocera och dessutom riskera att människor kommer till skada och skattemedel förbrukas till ingen synbar nytta – nej tack!
Eller också säger man kort och gott som min gamla mamma sa en gång i ett annat sammanhang: ”Dom vill bara bråka.”
Gammal är vis