Huvudduk en paradox i kvinnokampen

Det är märkligt hur svårt det är för politiker/debattörer/feminister och andra förkämpar för kvinnor och barns lika rättigheter att diskutera huvudduken som vissa trossamfund använder. Jag förstår inte att det kan få fortgå utan att det ifrågasätts i samhällsdebatten. Har ingen av ovanstående något att skriva/tycka om denna företeelse?

ANNONS
|

I Sverige är det nästan 100 år sen nu som kvinnan fick rösträtt och kampen fortgår när det gäller bland annat lika lön för lika arbete. MeToo har förändrat kvinnokampen och satt ljuset på de trakasserier/våld som kvinnor har och fortfarande utsätts för.

Vi har kvinnliga präster etcetera. Det finns nästan inget yrke där kvinnor inte finns representerade. Sanslöst mycket finns kvar att göra åt det i samhället men det pågår ändå ett kontinuerligt arbete och det är väldigt positivt även om det går för långsamt.

Det blir ett ramaskri om barn sexualiseras genom att till exempel något klädföretag säljer stringtrosor eller baddräkt med topp till barn. Men väldigt få vågar diskutera och ifrågasätta huvudduken som numera även små barn har på sig.

ANNONS

Varför gäller inte jämställdhetskampen för dessa barn. Varför är det så tyst? Det förstår jag inte. Vad beror tystnaden på?

SP

ANNONS