Folkhögskolorna har möjlighet att utveckla och erbjuda utbildningar som speglar dagens snabbt skiftande arbetsmarknad, menar skribenterna.
Folkhögskolorna har möjlighet att utveckla och erbjuda utbildningar som speglar dagens snabbt skiftande arbetsmarknad, menar skribenterna. Bild: Boel Ferm

Folkhögskolan — en nyckel för framtidens kompetensförsörjning

Folkhögskolorna har möjlighet att utveckla och erbjuda utbildningar som speglar dagens snabbt skiftande arbetsmarknad, menar skribenterna.

ANNONS
|

I tider av snabba teknologiska framsteg och en föränderlig arbetsmarknad, vittnar samtliga branscher om utmaningar med framtidens kompetensförsörjning. För att möta dessa behöver vi få fart på samtliga utbildningsvägar, inte minst de som på ett flexibelt och effektivt sätt snabbt kan möta behoven. Här spelar folkhögskolorna en nyckelroll, och därför behöver de ges den uppmärksamhet och de resurser de förtjänar.

Med deras unika pedagogik, flexibilitet och förmåga att se potentialen i den enskilda individen – inte sällan genom att utgöra en andra chans, kan folkhögskolorna fungera som en kraftfull utbildningsmotor för att möta de enorma behoven på arbetsmarknaden.

En av folkhögskolornas styrkor är det breda utbudet av utbildningar och kurser, anpassade för både unga och vuxna. Genom att erbjuda praktiskt inriktade utbildningar inom olika yrkesområden kan folkhögskolorna rusta eleverna med de färdigheter och kompetenser som krävs för framtidens arbetsliv. Från digitala teknologier till hållbar utveckling och entreprenörskap.

ANNONS

Folkhögskolorna har möjlighet att utveckla och erbjuda utbildningar som speglar dagens snabbt skiftande arbetsmarknad. Yrkeshögskolorna är ett mycket lyckat inslag i den svenska utbildningsmodellen, nu är hög tid att lyfta även folkhögskolorna, med sina styrkor och fördelar.

Folkhögskolor är även viktiga resurser för de personer som saknar behörighet till vidare studier då de genom sin allmänna kurs erbjuder alternativa och innovativa lärandesätt. Enligt SCB får årligen cirka 2 000 deltagare på allmän kurs grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier. Av dessa väljer ungefär hälften att fortsätta sina studier inom ett år. En stor majoritet av dem som uppnår behörighet är under 25 år, och en ökande andel har utländsk bakgrund. Folkhögskolor spelar en betydande roll för målgrupper med särskilda behov, då fyra av tio deltagare som uppnår behörighet har någon form av funktionsnedsättning.

Centerpartiet vill ge folkhögskolorna ett mer tydligt och långsiktigt uppdrag genom att tilldela mer resurser och ekonomiskt stöd, något som är avgörande för deras utveckling och kapacitet, inklusive finansiering för att täcka kostnader för personal, utbildningsmaterial och infrastruktur.

För att folkhögskolorna ska kunna fungera som mest effektivt och som en viktig del av kompetensförsörjningen krävs ett nära samarbete mellan skolor, näringsliv och andra utbildningsinstitutioner. Centerpartiet är engagerade i att göra allt som krävs för att identifiera och etablera möjliga utbildningsvägar som säkerställer att arbetsmarknadens behov möts. I detta samarbete spelar folkhögskolorna en central roll, då de har förmågan att skapa relevanta utbildningar som kan utbilda eftertraktad personal - individer som har de kompetenser och färdigheter som framtidens arbetsmarknad efterfrågar.

ANNONS

Anders Ådahl (C)

riksdagsledamot och talesperson för forskning och högre utbildning

AnnaSara Perslow (C)

regionfullmäktigeledamot och vice ordförande, Styrelsen för folkhögskolorna

ANNONS