Beslut om DCA över huvudet på medborgarna riskerar att leda till protester vid förverkligandet.
Den 18 juni, kan riksdagen ha röstat bort Sveriges suveränitet. Vi kommer inte längre att självständigt kunna besluta om relationer och samarbeten med andra länder. Vi kommer att vara i händerna på USA:s ledare, det kan vara Trump eller Biden eller någon annan. USA:s fiender kommer att vara våra fiender under minst de tio år som DCA-avtalet till en början gäller.
Detta beslut kommer i så fall att ske över huvudet på Sveriges folk. Avtalet skrevs på av Sveriges och USA:s försvarsministrar i december efter att ha förhandlats fram under stor tystnad. Inte mycket har rapporterades om det efter undertecknandet heller. Efter en snabb remissrunda, där kritiska remissvar negligerats, lämnades en proposition till riksdagens med avsikten att avtalet ska godkännas före sommaren. Finland och Danmark är inne i liknande processer, men avvaktar med beslutet.
Knappt en fjärdedel av medborgarna vet vad DCA-avtalet är. Två undersökningar gjordes i mitten av juni, en av kampanjen för folkomröstning om DCA, där 400 personer på gatan tillfrågades och en av Novus, där 1100 personer tillfrågades om de kände till DCA-avtalet. Resultatet blev att 84 respektive 76 procent svarade nej. De som hört talas om det tror ofta att det har att göra med Natomedlemskapet, vilket det inte är. Det går utmärkt att vara med i Nato utan ett sådant avtal.
Om avtalet röstas igenom får USA utnyttja svenskt territorium och svenska militära resurser, inklusive flygplatser, hamnar och övningsområden på 17 orter från Kiruna i norr till Ravlunda i söder. Det finns inga begränsningar av vare sig antalet personer eller basernas storlek.
Sverige har inget förbehåll mot kärnvapen till skillnad från motsvarande avtal med Danmark och Norge. Finland har en lag mot kärnvapen. Eftersom delar av områdena kommer att vara exklusivt amerikanska, där Sverige saknar insyn, finns inga möjligheter att kontrollera vilka vapen som finns där. Sverige riskerar att bli bombmål vid ett tänkbart kärnvapenkrig.
Avtalet är otydligt på många sätt både när det gäller att lagföra brott av de amerikanske styrkorna, vad gäller stridsledning eller hur tvister mellan USA och Sverige ska lösas. Sverige har inte ens som Norge en omförhandlingsklausul. En sådan skulle ge möjlighet att omförhandla avtalet eller annullera det. En av remissinstanserna, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, underkänner propositionen och menar att avtalets konsekvenser, både positiva och negativa borde utretts och redovisats.
Vår förhoppning är att tillräckligt många riksdagsledamöter ska våga fatta självständiga beslut och rösta för att beslutet om DCA bordläggs. Om beslutet drivs igenom över huvudet på medborgarna är risken stor att protester och missnöjesyttringar kommer att orsaka stora problem vid förverkligandet av DCA-avtalet.
Lena Jarlöv,
Hamburgsund, medlem av Kampanjen för folkomröstning om DCA