Det finns tre sorters dna-test: AutoSomal dna, Y-dna och Mitokondrie-dna. Det första testet är det normala testet för att finna nära släktingar. Det har hög träffsäkerhet två, tre generationer bakåt.
Y-dna testar härkomst i manligt led, men flera män kan ha samma Y-dna utan att nödvändigtvis vara nära släkt. Om vi hade ett Y-dna test från en vikingakung hade vissa män kunnat visa sig ha en gemensam förfader tillsammans med kungen, men testet kan aldrig bevisa direkt nedstigande släktskap på så lång tid.
En speciell sorts dna kallas mitokondrie-dna, som alltid ärvs från modern. Man räknar med cirka en mutation (förändring av dna) vart 400:e år, så det är rätt stabilt. Till exempel fann man för några år sedan resterna av kung Richard av England. Det kunde i det sammanhanget visas att en person som är 19:e generationen i rakt nedstigande kvinnligt led efter kung Richards syster hade samma mitokondrie-dna som kung Richard så när som på en mutation.
Teoretiskt skulle vi kunna visa att vi har samma Mitokondrie-dna som en vikingakung, men eftersom en kung aldrig kan föra sitt Mitokondrie-dna vidare så bevisar det alltså bara att vi har en gemensam anmoder med honom.
Med andra ord kan släktskap många generationer tillbaka bara fastställas via Mitokondrie-dna eller Y-dna test och dessa test kan aldrig ensamma bevisa direkt härkomst från en viss individ. Däremot kan de fungera som bekräftelse av en väldokumenterad släkttavla.
AutoSomal dna kommer till 50 procent från modern och 50 procent från fadern. I genomsnitt kommer 25 procent från mormor, morfar, farmor och farfar, men teoretiskt skulle det kunna vara så att en person inte får något dna alls från exempelvis sin farmor. Det beror på att slumpen avgör vad vi ärver två generationer bakåt.
Ju fler generationer bakåt desto kortare strängar dna ärver vi, men ju kortare strängen är desto sannolikare att den kopieras oförändrad till nästa generation. Av det skälet delar vi strängar dna med en stor mängd personer utan att nödvändigtvis vara nära släkt med dem. Detta är orsaken till att vi som gjort testet ser en helt orimligt stor mängd personer som skulle kunna vara bryllingar.
Att slumpen avgör vad vi ärver från tidigare generationer betyder att släktskap via släkttavlan och släktskap enligt dna aldrig får blandas samman. Vikingatiden är runt 30 generationer tillbaka. På så många generationer har vi hypotetiskt mer än en miljard olika förfäder, om ingen inavel skett. Det betyder att de allra flesta med svensk bakgrund är ättlingar till vikingatida kungar. En del av oss delar dna med dem, men det bevisar inte att vi är ättlingar till dem. En del av oss delar inte dna med dem, men kan lika fullt vara deras ättlingar enligt en helt korrekt släkttavla.