75 lärare förlorar jobben Barn- och ungdomsnämnden tog kritiserat budgetbeslut
Relaterat
Beslutet innebär att 75 fast anställda lärare (omräknat till heltider) ska bort inom grundskolan. Minskningen ska ske procentuellt över hela nämndens verksamhet, förskolan undantagen.
– Det är ett fruktansvärt tufft beslut men förvaltningen säger att de har tilltro till att personalen kan lösa detta och då måste vi låta dem få arbetsro och visa detta, säger Marianne Karlsson (C) nämndens 2:e vice ordförande.
Hon framhåller att nämnden har kommunfullmäktiges beslut i ryggen att hålla sig till budget och att elevantalet i flera år har minskat utan förändrad personaltäthet.
Beslutet innebär också att förskolan måste lösa höstens kö med befintliga resurser. Inga mer pengar tillförs med andra ord.
– Vi har inte sagt hur man ska klara det utan det blir upp till rektorer och personal att komma fram till det själva, säger Marianne Karlsson.
Rektorer och chefer är undantagna besparingar i avvaktan på en strukturell översyn av grundskolans och förskolans verksamhet. Anledningen är att denna kompetens måste finnas kvar för att kunna sy ihop en acceptabel organisation.
Majoriteten trycker på att man i den nya organisationen ska prioritera läsinlärning från förskoleklass till årskurs 3.
– Det är jätteviktigt att barnen lär sig läsa och skriva senast i årskurs 3.
Kristdemokraterna, Folkpartiet och även Moderaterna yrkade på ett helt annat förslag vid nämndens sammanträde. I korthet innebar deras yrkande att de fem småskolorna Mulltorp, Sundals Ryr, Rösebo, Skerrud och Väne Ryr skulle läggas ned.
– Vi vägrar att göra så stora neddragningar på personalsidan och tror att vårt förslag skulle göra minst ont, säger Andreas Vänerlöv (KD).
Han framhåller att oppositionspartierna uteslutande har fokuserat på barnens
bästa genom att offra småskolorna.
Kvalitén för dessa elever skulle höjas om de skulle föras över till större skolor.
– Ett exempel är Sundals Ryr där elevantalet till hösten sjunker till 29 elever,
fördelat på F-6. Det går inte att försvara landsbygdsskolorna till varje pris.
I motförslaget ingick bland annat även att minska föreningsbidragen med tio
procent och spara lika mycket inom icke lagstadgad verksamhet.
När skolärendet kom till omröstning ingick även Vänsterpartiet och Miljöpartiet i motförslaget. Det räckte dock inte, utan röstsiffrorna vid votering slutade 7–6.
Fotnot: Enligt information som områdes-chef Boel Jansson gav vid nämndens möte kostar de fem småskolorna sammanlagt drygt tolv miljoner kronor att driva varje år.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 19 maj 2009 14:40 Daddy Freddy (Ej registrerad)
C och S har tappat rejält i förtroende hos mig. Jag drar slutsatsen: Är man en stor hembygdsentusiast och bandyälskare då är vänersborgs kommun nåt för dig, men vill du att dina barn skallfå en bra skolgång med lärare i skolan istället för på arbetsförmedlingen dä är det bättre att flytta till en annan kommun
Skrivet 19 maj 2009 19:53 Al bandy (Ej registrerad)
Varför ska de redan relativt stora skolorna spara pengar för att 29 elever skall kunna gå i en egen liten byskola?
Jag funderar på att börja sköta min ekonomi på samma sätt som kommunen sköter sin. Först så köper och investerar jag i allt det som jag vill ha, sedan får jag se om det blir pengar över till det jag behöver och måste ha.
Kan inte alla de som skrev på listor för att kommunen skulle gå i borgen för lån till IFK och alla de som var för bygget av arenan skramla ihop pengarna som nu behövs för att ha en fungerande skola?
Skrivet 3 jun 2010 23:39 en som värnar alla kommuninvånare inte bara lärare (Ej registrerad)
Nu när man kan se tillbaka så gjorde C+S helt rätt. Det blev inte alls många som fick gå från sina tjänster och skolorna är kvar. Tänk vilken tragedi om alla dessa skolor lagts ner. Hur ska man då få folk att vilja bo i VBG om man ska bussas genom hela sin bygd för att hamna i en stor skola inne i stan med stora klasser?