I två av Göteborgs stadsdelar, Lundby och Angered, vill man från ansvarigt håll helst att nyanlända elever ska direkt ut i ordinarie klasser. Tanken är att de inte ska exkluderas och att de ska lära sig svenska snabbare. Med hjälp av studiehandledning på modersmålet ska de kunna tillgodogöra sig undervisningen.
- Det är en pappersprodukt, anser Lennart Hellsborn, lärare på Lövgärdesskolan och huvudskyddsombud för Lärarnas riksförbund.
Förra veckan skrev han en debattartikel om situationen i Angered där bland annat mottagningsenheten Välkomsten lagts ner och där många lärare är oroliga över stora grupper och bristande resurser.
- Jag fick många reaktioner på artikeln. Det jag blev gladast över var att eleverna tyckte att den var bra, säger Lennart Hellsborn.
Han berättar också att eleverna på Lövgärdesskolan gått till rektorn och undrat hur deras nyanlända kompisar ska kunna lära sig någonting när de inte får tillräckligt med hjälp.
- Eleverna säger "det här drabbar oss allihop", de har sett problemet.
Lennart Hellsborn anser att man i stadsdelen slagit sönder en fungerande struktur för mottagning av nyanlända och han är ytterst tveksam till hur det ska fungera i fortsättningen.
- Ärligt talat vet jag ännu inte hur det kommer att se ut. Men stödet i form av bland annat tolkar och studiehandledning är långt ifrån tillräckligt. Skolverket menar att de resurserna är nödvändiga för att börja direkt i vanlig klass.
Han säger också att många av de erfarna lärare som jobbat länge med mottagandet har slutat eller blivit sjukskrivna.
Angered har under årets första åtta månader tagit emot 225 nyanlända skolelever. Och det fortsätter att komma fler.
Lennart Hellsbron anser att det finns en gräns för hur många nyanlända elever redan utsatta skolor kan ta emot. Han vill se någon form av central planering och en strategi så att fler stadsdelar hjälps åt.
Liksom Lärarförbundet är Lärarnas riksförbund kritiska till att skolansvaret ligger på stadsdelarna. De vill hellre se en grundskoleförvaltning som i Stockholm och Malmö.
- Det är för många led och chefer mellan stadsdelarnas skolor och skolbeslut på riksnivå. Men i Göteborg är detta tyvärr en laddad politisk fråga, säger Lennart Hellsborn.
När det gäller situationen för eleverna är det framför allt trygghetsfrågor och möjligheten att ge det stöd eleverna har rätt till som Lennart Hellsborn vill lyfta.
- Hur ska klass- och ämneslärare med kanske 25 elever kunna skapa trygghet och ge stöd åt ytterligare två till tre elever som inte kan svenska och i en del fall är analfabeter? undrar Lennart Hellsborn.
FAKTA: 900 nya skolelever
GP har gjort en enkätrunda till samtliga stadsdelar. Under årets första åtta månader har cirka 900 grundskoleelever kommit till Göteborg.
Mottagandet och den hjälp de får är väldigt olika beroende på vilken stadsdel de hamnar i.
Stadsledningskontoret håller på att arbeta fram gemensamma riktlinjer för staden när det gäller mottagandet.
