Bra förutsättningar för Karolinerloppet
Det var fyra år sedan senast. Nu är förutsättningarna återigen goda för att arrangera Karolinerloppet.
– Med den här vintern känns det nästan som förr, säger OK Kroppefjälls Göran Andreasson – som själv bevittnade den första upplagan av loppet som åttaåring 1964.
Relaterat
Det året minns han att snötillgången var väldigt dålig, här och var fick man skotta för att få ihop ett bra skidspår. Förutom ett par luckor under 70-talet kunde Karolinerloppet arrangeras allt som oftast, men från och med tidigt 80-tal har bara enstaka lopp kunnat genomföras.
Av totalt 46 möjliga tävlingar (1964-2009) har det därför bara blivit 26.
600 åkare?
1964 kom 400 åkare till start – året efter var antalet över 1 000. Rekordåret 1979 var 2165 åkare anmälda, strax under 2 000 fullföljde loppet. Senast loppet gick av stapeln 2006 tog sig cirka 400 åkare i mål.
– Jag tror att det blir uppåt 600 åkare i år, säger informationsansvarige Göran Andreasson.
Han motiverar det med att intresset har ökat, inte minst genom att det varje dag är mellan 50–100 åkare ute på spåren bara runt Kroppefjällsstugan.
De senast genomförda loppen har körts på varvbana vid skidstugan, men den här gången prövar föreningen ett nytt grepp och förflyttar start och målgång till Källhults bygdegård en knapp mil norr om Dals Rostock. Den miljön är mer Vasaloppslik med mer öppen terräng. Skidslingan är 10,5 kilometer med en måttlig kupering, som antingen körs fyra eller två varv.
Seedningsgrundande inför Vasaloppet
För Vasaloppsåkarna – uppskattningsvis 30–40 procent av startfältet – innebär det mycket stakåkning och arbete för armarna. Det 4,2 mil långa loppet är dessutom seedningsgrundande inför starten i Sälen den 7 mars.
Halva distansen är mer inriktad på motionären.
– Alla som tycker det är roligt att åka skidor klarar av två mil, säger Göran.
Fotnot: Karolinerloppet 2006 vanns på herrsidan av Anders Sörensson, Tanum. Den dubbla Vasaloppsvinnaren Sandra Hansson tog hem damklassen.
