För många är idrottsengagemanget måttligt. För Annika Ebenholm är det totalt. Hon lägger i genomsnitt tre–fyra timmar om dagen på tjejerna i Skoftebyns F14 och F17.

– Det är mitt liv, det är sjukt roligt. det är bara så, säger Annika som tycker att hennes val är det mest sunda.

Började med barnen

För står valet mellan ungdomar eller människor i hennes egen ålder är det oerhört enkelt val.

– Bland ungdomarna är det väldigt lite gnäll och mycket verkstad. I min ålder är det tvärtom, säger Annika.

2002 började Annika engagera sig i Skoftebyn. Hon hade då två egna tjejer, varav den äldsta var väldigt idrottsintresserad.

– Vi var inbjudna till fotbollsskola i Skoftebyn. Där kunde man kryssa i om man ville vara ledare. Ja, fotbollsskolledare går väl bra. Det är väl bara att hålla reda på så att barnen inte springer ut i skogen, tänkte jag, berättar Annika.

Många dagar

Och på den vägen är det – två år senare tränade hon föreningens F-14/15-tjejer tre dagar i veckan.

Det finns föräldrar som tycker att Annika är lite knäpp som engagerat sig så mycket, och tycker att hon ska "skaffa sig ett liv".

Vad säger du till dem?

– Om inte jag var här skulle inte dina barn spela fotboll.

Ensam kvinnlig ledare

Hon var ensam kvinnlig ledare när hon började, och är det fortfarande.

– I början var jag obekväm med det, Men när vi var tre som tränade de äldre tjejerna skalade jag bort det obekväma, och insåg att vi hade mycket att ge varandra.

Nu är Annika så van att hon är den enda kvinnan av totalt 50 ledare i SIF:s ungdomsfotboll. Och egentligen tycker hon bara att det innebär ett problem.

– För tjejernas skull är det ett problem. De skulle behöva fler tjejer omkring sig, men i dag finns det så ohyggligt bra killedare bland tjejerna, där har det skett jättemycket de sista tio åren.

Vilken ledartyp är du?

– Jag tycker om att se ungdomar växa, att göra saker som de inte tror att de kan.

Tänka och vilja

Metoden är att försöka få dem att tänka och vilja själva – och som ledare inte ha förutfattade meningar huruvida de är bra eller dåliga.

– Det kan bara tiden utvisa, säger Annika.

I Skoftebyn är Annika ordförande i ungdomssektionen, men hon är också ledamot i Västergötlands fotbollsförbunds tävlingskommitté, och som grädde på moset kraftigt engagerad i Tvåstads tjejbandy, där båda hennes är aktiva.

Har tid

Annika har tid för allt detta – trots att hon är tvåbarnsförälder.

– Jag brukar säga det, att den som kommer hem till mig får skylla sig själv, där städar vi när vi hinner, säger Annika innan hon tillägger:

– Sedan är det ju självklart att barnen måste tycka att det är okej.