Blöt musikfest som värmde
Relaterat
Artikelbilder
Duo Friberg, Per Friman och Joakim Berg, bjöd på annorlunda musik och instrumentkombinationer.Foto: Fredrik Ahl
Pugh Rogefelt ensam med en gitarr – det räckte långt. Han lyckades värma upp de regnhukande åhörarna som ropade och fick ett extranummer.Foto: Fredrik Ahl
Pugh Rogefelt spelar för den regnutsatta publiken. Om applåderna understundom lät matta var det nog mest får svårigheten att applådera ordentligt med ett paraply i ena handen.Foto: Fredrik Ahl
– De har alltid bra musik här. Och de som sitter härintill har åkt ända från Sandviken.
Resten av åhörarna har klämt in sig i ett stort rödvitt tält på toppen av kullen.
Sextetten spelar klassisk swingmusik, kapellmästaren Söderberg hade swingband redan på 50-talet, men fick ge sig när rocken kom. På 80-talet drog han igång igen.
När swingtonerna tystnar är det dags för en konsert inomhus. Det är varannan konsert inne, varannan ute under kvällen.
Duo Friberg med Joakim Berg på marimba och slagverk och Per Friman på saxofoner bjuder på annorlunda musik. Instrumentkombinationen är ovanlig, men fungerar väl. Elegant spel och udda sidoinstrument höjer upplevelsen än mer.
Rainforest heter första stycket.
– När vi spelat den har det antingen slutat regna eller börjat regna, säger Joakim Berg.
– Spela den en gång till! säger en lustigkurre i publiken.
Regnandet har i alla fall halverats när det är dags att ge sig ut och se på en av kvällens större affischnamn – Pugh Rogefelt.
– Jag funderade lite över vilka låtar jag skulle spela, jag fick för mig att det här var en jazzfestival. Men jag kan ju inte spela så mycket jazz.
Det blir ett brett utbud av gammalt och nytt. Han behärskar scenen fast han står där alldeles ensam med sin gitarr. Han berättar för publiken, har lite dialog med den och låter den sjunga med i bland.
Och han bjuder även på de nu kvartsekelgamla klassikerna Dinga Linga Lena, Bolla och rulla och – om än lite mer tveksamt – Hog Farm efter önskemål.
– Den har jag ju spelat 3 000 gånger. Blir du glad då om jag spelar den?
– Ja!
– Jag får bara stämma om gitarren.
I sitt improviserade extranummer tar han fram munspelet, det blir ett härligt framförande. Då är jazzen inte långt borta.
