Finstämda irländska toner av West of Eden
Irländsk musik förknippas ofta med fotstampande, handklappande, svettigt pubröj. Göteborgsbandet West of Eden hamnar med sin keltiskinspirerade popmusik ganska långt från den schablonen.
Relaterat
West of Eden har tio år och fem skivor bakom sig. Förutom i Sverige har bandet spelat i Holland och Belgien och - naturligtvis - på Irland.
Men varför väljer då ett gäng göteborgare dessa irländska tongångar?
- Det började med att Martin (Schaub) och jag gick på Musikhögskolan tillsammans. Som avslutning åkte vår klass till Dublin och vi blev helt förälskade i musiken där, säger sångerskan Jenny Schaub.
- Fast vi tyckte om den typen av musik redan innan, lyssnade på Waterboys och så. Men det var då det klickade till. Irländsk musik har så stor spännvidd, rymmer så mycket känslor.
Gruppens främsta varumärke är kanske Jenny Schaubs kristallklara röst. Men även instrumentet tin whistle, för dagen trakterat av vikarierande David Stiernholm, ger musiken en särprägel.
Gårdagens konsert öppnade med West of Edens senaste singel, True Believer. Tredje låten, Relationship, är en ballad, som skrevs till violinisten Tobias Edvardssons bröllop. Han kunde för övrigt inte delta i går eftersom han skulle bli far.
Textmässigt är Relationship en konsekvent genomförd metafor, där den dubbla betydelsen av efterledets "ship" utnyttjas fyndigt och intelligent. Musikaliskt blev den konsertens allra starkaste nummer.
Avskalat och vackert blev det även i en annan kärlekssång, The Flower of Magherally. Martin Schaubs gitarr och Jenny Schaubs röst firade här triumfer på egen hand. Publiken var andäktigt tyst.
Mellan de stillsammare tongångarna hinner West of Eden även med en del reel och andra mer svängiga låtar. Och när bandet går i mål efter en knapp timme kommer det faktiskt ändå till slut, handklappet och allsången, även om det är av ett betydligt försiktigare slag än vad som brukar höras på de irländska pubarna.
Publiken lyckas till och med avkräva bandet ett extranummer.
Var Insikten i Trollhättan
När Söndag eftermiddag
Hur Stillsamt - för att vara irländskt49 42 80
Men varför väljer då ett gäng göteborgare dessa irländska tongångar?
- Det började med att Martin (Schaub) och jag gick på Musikhögskolan tillsammans. Som avslutning åkte vår klass till Dublin och vi blev helt förälskade i musiken där, säger sångerskan Jenny Schaub.
- Fast vi tyckte om den typen av musik redan innan, lyssnade på Waterboys och så. Men det var då det klickade till. Irländsk musik har så stor spännvidd, rymmer så mycket känslor.
Gruppens främsta varumärke är kanske Jenny Schaubs kristallklara röst. Men även instrumentet tin whistle, för dagen trakterat av vikarierande David Stiernholm, ger musiken en särprägel.
Gårdagens konsert öppnade med West of Edens senaste singel, True Believer. Tredje låten, Relationship, är en ballad, som skrevs till violinisten Tobias Edvardssons bröllop. Han kunde för övrigt inte delta i går eftersom han skulle bli far.
Textmässigt är Relationship en konsekvent genomförd metafor, där den dubbla betydelsen av efterledets "ship" utnyttjas fyndigt och intelligent. Musikaliskt blev den konsertens allra starkaste nummer.
Avskalat och vackert blev det även i en annan kärlekssång, The Flower of Magherally. Martin Schaubs gitarr och Jenny Schaubs röst firade här triumfer på egen hand. Publiken var andäktigt tyst.
Mellan de stillsammare tongångarna hinner West of Eden även med en del reel och andra mer svängiga låtar. Och när bandet går i mål efter en knapp timme kommer det faktiskt ändå till slut, handklappet och allsången, även om det är av ett betydligt försiktigare slag än vad som brukar höras på de irländska pubarna.
Publiken lyckas till och med avkräva bandet ett extranummer.
Var Insikten i Trollhättan
När Söndag eftermiddag
Hur Stillsamt - för att vara irländskt49 42 80
