Stort hysch-hysch kring sedelbytet

–Vi har beställt nya sedlar och har i lager så det räcker gott och väl i flera år framöver, säger Christina Wejshammar som är chef för Riksbankens avdelning för betalningssystem och kontanter.

Riksbanken är inte så pigg på att prata om praktiska detaljer kring sedelutbytet. Var sedlarna finns, hur de förvaras och hur de ska distribueras är strängt bevakade hemligheter.

–De finns under vår kontroll, men jag tänker förstås inte berätta något om det eller om det ens är på ett enda ställe. Någonstans finns de, säger Christina Wejshammar avsiktligt kryptiskt.

–Det är ju förstås enorma säkerhetsarrangemang kring detta, tillägger hon.

Nya valörer

Den 1 oktober blir nya 20-, 50, 200- och 1000-kronorssedlar giltiga att betala med. Den 1 oktober nästa år kommer nya 100- och 500-kronorssedlar, liksom nya mynt; 1-, 2- och 5-kronor. Bara den nuvarande 10-kronan överlever utbytet.

Förändringen är gigantisk. Över 300 miljoner sedlar och 1,7 miljarder mynt ska dras in och ersättas med nya. Bara mynten väger sammanlagt drygt 13000 ton. För att frakta bort alla de mynten i en vanlig Volvo V70 skulle man behöva köra över 26000 turer.

Beslutet om att införa nya sedlar och mynt fattades redan 2010. Sedlarna är föråldrade ur säkerhetssynpunkt. De nuvarande mynten, särskilt 5-kronan, är stora, tunga och innehåller nickel. Och med de nya valörerna 2 kronor och 200 kronor vill man effektivisera kontanthanteringen.

–Huvudskälet till att vi byter ut våra sedlar och mynt är att vi vill se till så att de fortsätter vara säkra även i framtiden, säger Christina Wejshammar.

–Tvåkronorna och 200-kronorssedlarna kommer göra det att behövs färre mynt och färre sedlar. Det går helt enkelt inte åt lika många när man får växel.

–Med färre sedlar och mynt som ska köras omkring blir kontanthanteringen mer miljövänlig och för dem som hanteras pengar, särskilt de som jobbar med mynt, blir arbetsmiljön bättre, säger hon.

Kostnader

För butiker, banker och värdetransportbolag blir hanteringen visserligen billigare, men i ett kortare perspektiv innebär bytet kostnader. Butiker, restauranger och andra som hanterar kontanter kommer att behöva uppdatera kassautrustningar och ställa om automater som hanterar sedlar och mynt.

Handeln varnar också för säkerhetsrisker. Rent praktiskt sker indragningen av de gamla sedlarna framför allt i handeln. Det enklaste sättet att bli av med de gamla sedlarna är att handla för dem. När handlarna lämnar in sina dagskassor hos banken kan gamla sedlar makuleras och ersättas med nya.

Hur mycket kontanter som kommer att behövas är väldigt osäkert. Volymerna styrs av efterfrågan.

–Hur många sedlar vill vi ta ut ur bankomaten och i vilka valörer? Vilka valörer använder vi när vi handlar och som handlaren måste ge växel på? På det sättet är det konsumenternas kontantbeteende och kontantbehov som styr, säger Christina Wejshammar.

Mängden kontanter minskar snabbt till förmån för andra betalningar som kort-, internetköp och Swish. På tio år har mängden kontanter minskat med ungefär 20 procent till knappt 80 miljarder kronor. Volymen kan ta ytterligare ett skutt nedåt när gamla sedlar blir ogiltiga de kommande två åren.

Pengar liggande

Mängder av sedlar och mynt, i synnerhet mynt i låga valörer och 1000-lappar, cirkulerar inte i det ekonomiska systemet. Riksbanken har räknat ut att varje hushåll i snitt har, i bara mynt, nästan 800 kronor liggande i spargrisar, burkar och lådor.

–Vi vill förstås få in så många som möjligt. Dels för att människor annars riskerar att gå miste om värden, dels för att mynten ska säljas för skrotvärdet – även om vi måste vara försiktiga så att vi inte dumpar metallmarknaden, säger Christina Wejshammar.

Riksbanken drog in sedlar senast vid årsskiftet 2013/2014 när vissa 50-lappar och 1000-kronorssedlar blev ogiltiga. Av de pengarna återstår fortfarande cirka två miljarder kronor som inte lösts in.

–Vi vet inte var de här pengarna finns någonstans men några vanliga förklaringar vi får i våra inlösenärenden är att pengarna blivit liggande i någon låda eller är sparande som glömts bort, säger Christina Wejshammar.

Men även om pengarna blivit ogiltiga att betala med går de att lösa in hos Riksbanken. Det gäller även de sedlar som så småningom blir ogiltiga i det kommande utbytet. Men det kostar 100 kronor och man måste kunna uppge varför man har kontanterna.

–Vi gör en penningtvättsbedömning. Har man inte en bra förklaring och dokumenterat underlag ska det inte gå att bli av med kontanter, säger Christina Wejshammar.

Mats Olsson