Bobo Eriksson håller på att plocka ur sin blå Clio som han fyllt med utrensad bråte från lägenheten i Gamlestan där han bor med sin sambo Marta Parkman. Det är de vita köksluckorna som han just ska hiva ner i containern på Sävenäs återvinningscentral som först fångar vårt intresse.
Jodå, Bobo och Marta ska byta kök. De har köpt nya vitvaror och valt ut ny inredning på Ikea. Minst två år till planerar de att bo kvar i lägenheten, och då vill de satsa på ett nytt kök som blir mer funktionellt än det gamla. Samtidigt ser de köksbytet som en investering, det borde ge en värdeökning när det så småningom blir dags att sälja. Men beslutet har inte varit helt igenom bekvämt och Bobo skruvar på sig en aning när miljöaspekten kommer på tal.
–Nu när jag åkte hit tänkte jag precis på de här sakerna. De pratade på radion om hållbarhet och om hur man måste gå emot normer i samhället om man verkligen vill gå åt det hållbara hållet, säger han.
Just de här frågorna är sociologiprofessorn Mikael Klintman väldigt intresserad av. Hans forskning rör sig kring paradoxen i att vi oroar oss för miljön samtidigt som vi fortsätter att konsumera allt mer.
–Vi är intellektuellt och känslomässigt kapabla att förstå att miljöhotet är allvarligt. Men i grunden styrs vi av de normer som omger oss och vi sneglar ofta på dem som har lite högre socioekonomisk status än vi själva, säger han.
Charterplanen kommer att fortsätta att gå fullsatta så länge det premieras socialt och uppfattas som något positivt när vi berättar om resan här hemma. Nya kök kommer att rivas ut så länge inredningstidningarna hyllar de påkostade totalrenoveringarna och vi kommer att åka bil till jobbet så länge det anses normalt.
–Men det spännande är att normer kan ändras. Thailandsresan ses fortfarande som en del av det goda, intressanta livet men man kan se att en förändring är på gång. Ett annat exempel är rökningen där det från att vara okej att röka gått mot en allt striktare norm som bäddade för förbud på vissa platser, säger han.
FN:s klimatpanel lämnade Stockholm i förra veckan efter att ha presenterat en ny rapport där varningarna inför framtiden skärpts ordentligt. Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot mänskligheten och allt tyder på att det är vi själva som har orsakat den. Men vad kan vi som enskilda konsumenter då göra för att vända trenden?
–Man kan känna ”vem är jag att ändra på något?”. Men genom våra handlingar påverkar vi normen. Tar vi med vegetarisk matlåda och cyklar till jobbet kommer folk att se det och intressera sig. Det är inte meningslöst, vi har ett moraliskt ansvar men också en större påverkan på vår omgivning än vad vi tror, säger Mikael Klintman.
I Bobos och Martas fall skulle det mest hållbara antagligen vara att behålla det ganska slitna 90-talsköket, nöja sig med den rosarandiga skarvade plastmattan och det färgmatchande kaklet och bara fixa till det allra nödvändigaste. De drygt 20-åriga vitvarorna då, skulle de också bli kvar om miljön fick välja?
Nej, bäst-före är passerat för längesedan enligt Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson.
–De måste bort. Redan när kylen och frysen är äldre än sju år bör man byta dem ur miljösynpunkt. Byter man till produkter med energimärkning A+++ och lämnar in de gamla till återvinning så blir det en förbättring för miljön, säger han.
Men säljer man den gamla kylen eller sätter den i sommarstugan försvinner miljönyttan.
–De måste demonteras och bli till en ny kyl och frys för att kalkylen ska gå ihop, säger han.
Bobo Eriksson lyfter ut en blå Ikeakasse ur bilen. Glöggset, speglar, kläder och annat plock trängs med en gammal fax som i och för sig funkar men som tjänat ut sin roll för längesedan.
–Kassen har legat under sängen i säkert över en månad för att jag skulle lämna in den till en loppis eller lägga ut grejerna på Blocket, säger han och tar upp glöggsetet och ställer de sju små tomteprydda glaskopparna på den tillhörande brickan.
Jimmy Kock är miljötekniker på återvinningscentralen och hjälper folk att slänga sina saker i rätt containrar. Han tittar på den uppdukade glöggbrickan och skakar på huvudet – den ska kanske inte lämnas i loppiscontainern utan passar nog bäst i glaskrosset.
Men faxen och resten av prylarna får en chans till ett nytt hem när Bobo med varm hand lämnar dem vidare till andrahandsbutikerna. Det märks på honom att det känns lättare än att bara dumpa dem i slänghögen.
–Ja, det gör det ju. Jag tänker lite på handtagen på köksluckorna. Skulle man skruva bort dem kanske någon vill ha dem men samtidigt tar det tid och kraft att ta bort dem. Det är de där små sakerna, däri ligger fajten. Det kostar på om man ska försöka vara miljömedveten fullt ut, säger han.
Vi följer med hem till Bobos och Martas kök i Gamlestan. Renoveringen är just påbörjad, ny kyl och frys är på plats men bara delar av inredningen har rivits bort. Medan vi pratar visar Bobo några annonser han lagt ut i loppisappen On the Flea. Där säljer han trädgårdsmöbler och annat skrymmande som inte lämpar sig för livet i en tvåa. Han tar en tia för varje sak och säljer enbart för att bli av med grejerna på ett sätt där de samtidigt kommer till nytta.
–Men jag har inte ens tänkt på att någon kanske skulle vilja köpa köksluckorna, säger han och synar de ömsom hela och ömsom flagnade köksskåpen.
En tom kartong från Ekolådan, ett nät ekologiska citroner och ekomjölk till kaffet ger känslan av att hållbarhetstänket blivit en del i vardagen för Bobo och Marta. De byter i och för sig köket och har bil, men verkar fundera en hel del på miljön när de gör sina val.
–Att köpa ekologiskt är nog det mest medvetna vi gör. Men det är dumt att det ska kosta så mycket mer. Egentligen borde all oekologisk mat försvinna, säger Marta.
Trots medvetenheten kan tvivlen då och då smyga sig på. För vad kan en ekologisk citron göra för nytta för världen?
–Ibland undrar jag vad det har för betydelse, om det verkligen får någon effekt. Man kan nästan känna sig lite dum som tror att det kan göra skillnad. Samtidigt måste man nog ändå fortsätta att göra de val man tror på, säger Bobo.
När det kommer till kläder försöker Bobo och Marta att välja kvalitet framför lågt pris. Det handlar inte bara om att grejerna ska hålla för egen del utan också om vem som finns där i andra ändan.
–Vårt konsumtionssamhälle bygger på att det finns några som slavar och det känns sådär. Att köpa en t-shirt för 49 kronor, hur är det möjligt egentligen? Jag tror att miljö och etik kommer att bli allt viktigare säljargument även när det gäller kläder, säger Bobo.
På arbetsbänken står en drygt 20 år gammal mikro som Bobo och Marta tänkt slänga ut. Plasten på fronten är gulnad och den är stor och skrymmande i jämförelse med dagens modeller. Men den fungerar fortfarande bra.
Naturskyddsföreningens sjuårsregel för kyl och frys går inte att applicera på en mikro som drar ström bara en kort stund i taget. Även om nyare modeller skulle vara mer energisnåla kompenserar inte det för den miljöpåverkan som uppstår vid själva tillverkningen.
–Vi försöker ta beslut som är till det bättre för miljön och tycker att vi gjort det hittills när det gäller köket. Man själv kommer inte att hinna förändra allt men jag vill ändå dö med gott samvete och veta att jag gjort saker jag tror på för att på något sätt minska miljöpåverkan, säger Bobo.
Så mikron kanske får stanna kvar i det nya köket trots allt. Som ett statement.
Konsumtionen i siffror
1645
miljarder kronor är vad de svenska hushållen konsumerade för under förra året.
21 %
är den totala konsumtionsökningen sedan2002.
2 %
mindre lade vi på bilar och annat kopplat till transporter under förra året. Alkohol och tobak sjönk med 0,2 procent, övrig konsumtion ökade.
84 %
mer lägger vi nu på kommunikation, exempelvis surf och telefoner, jämfört med för tio år sedan.
60 %
mer lägger vi nu på möbler, hushållsartiklar och underhåll jämfört med 2002.
Källa: SCB samt Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan i Göteborg.
Bråttom att minska utsläppen
I dag är utsläppen av koldioxid så höga att de innebär en risk för en temperaturökning på 4 grader eller mer. Max 2 grader är den gräns politikerna enats om itidigare klimatöverenskommelser.
Det är extremt troligt att människan har varit den dominerande orsaken till den uppvärmning världen upplevt sedan mitten av 1900-talet.
Enligt FN:s klimatpanel är det troligt att temperaturhöjningen till 2035 kommer att bli 0,3 till 0,7 grader.
Havsnivåerna kommer troligen att höjas rejält fram till 2100. Prognoserna varierar från 0,26 till 0,82 meter beroende på hur stora växthusgasutsläppen blir.
FN:s klimatpanel presenterar det närmaste året ytterligare två rapporter: en om klimatförändringarnas inverkan på miljö och samhälle och en om vad vi kan göra för att motverka utvecklingen.
Källor: FN:s klimatpanel IPCC, TT och Göteborgs universitet
