De borgerliga partierna föreslog redan som opposition 2005 ett omfattande besparingsprogram för den statliga byråkratin. Kravet återkom också i det så kallade Bankerydsdokumentet, som markerade början på Alliansen.
Efter att man nu haft makten i sex år är myndigheterna också färre, men antalet anställda är lika många och kostnaderna är faktiskt högre räknat i fasta priser, enligt en undersökning gjord av Timbro, som presenteras i höst, men som TT tagit del av.
Under perioden 2006-2011 har 47 myndigheter avvecklats eller ombildats. Samtidigt har 34 nya eller nygamla myndigheter tillkommit. Antalet myndigheter har minskat från 247 till 234.
-Omställningsarbete tar tid. Och i det arbetet kan man också göra besparingar på personal. Det har vi uppenbarligen inte lyckats med totalt sett, men ambitionen finns, säger Maria Larsson (KD), som leder regeringssammanträden då statsminister Fredrik Reinfeldt har semester.
-Vi ska ha effektiva myndigheter som ska göra ett bra jobb utifrån sina arbetsuppgifter och det finns inget självändamål i att ha så många myndigheter som möjligt. Vi har försökt att rensa litet i floran, men allt går inte att göra på en gång, säger hon.
TT: Vad är skillnaden om man har färre myndigheter men lika många anställda och högre kostnader?
Det är egentligen bara en verksamhet som har avvecklats helt, hävdar Henrik R S Olsson som arbetar med undersökningen på Timbro.
Han tror att orsaken till det magra resultatet är att regeringen inte vågar ta itu med konsekvenserna.