KOMMENTAR "Ingen enkel helhetslösning"
Om en dryg vecka har det gått två månader sedan Trollhättans stolta bilmärke gick i konkurs. Och sedan dess har hela den offentliga debatten handlat om ifall någon kan vilja ta över bolaget och starta produktion där igen, helst av märket Saab.
Relaterat
Artikelserie
- Efter konkursen
- "Alla intressenter finns kvar" 2012-02-14
- GM: "Vi för inga diskussioner" 2012-02-14
- TRR öppnar kontor för Saabfolk 2012-02-11
- Youngman hemma - kommer igen 2012-02-11
- Vi sätter betyg på Saabs budgivare 2012-02-11
- "Alla kommer att vilja ha en Saab" 2012-02-10
- "Brightwell har förutsättningarna" 2012-02-09
- Lång väntan på januarilönen 2012-02-09
- Återstart tidigast i sommar 2012-02-09
Men låt oss konstatera att den lösningen är allt annat än enkel. En stor del av fjolåret handlade just om att man inte lyckades lösa Saabs problem, där finansieringen var den akuta frågan, men där hindren på vägen också rörde annat än finanser – Vladimir Antonovs lämplighet, Europeiska investeringsbankens och GM:s ständiga nej. Det gick helt enkelt inte vägen.
Talet om att en konkurs innebär att man kan börja på en ny kula och att de gamla problemen försvinner är rätt naiva. Hela skuldbördan finns kvar i konkursboet, liksom alla problem med licenser kopplat till GM och behov av en tydlig affärsstrategi. Och när det gäller frågan om återförsäljarnätverk betyder givetvis en konkurs att situationen är värre än någonsin tidigare – handlare lägger ned eller sadlar om till andra märken vid en konkurs. Och skulle just märket Saab återuppstå igen är det ett understatement att säga att den nya marknadsavdelningen har en formidabel uppgift att locka kunder igen – marknadsföringen var ett problem redan innan Saab hamnade i bekymmer. För att inte tala om att man måste försöka locka tillbaka många av de nyckelmedarbetare som sitter på nödvändiga kunskaper och nu finns i andra företag.
Så här kan man hålla på och rada upp problem. Verkar det då hopplöst? Det vet egentligen bara konkursförvaltarna i det här läget. Men en sak man kan notera är att den ena av dem, Hans L Bergqvist, förklarat att vad de kallar en helhetslösning också kan innebära ett ”paket” av intressenter som går ihop och lägger bud på olika delar av Saabs tillgångar. Det är för övrigt inte en ovanlig utgång vid konkurser.
Här bredvid har vi så gått vi kunnat utifrån den mycket bristfälliga kunskap som nu finns om intressenter kring Saabs konkursbo radat upp styrkor och svagheter bland intressenterna. Efter att ha mött turkiska Brightwells representant tidigare i veckan kan jag säga att han och de gav ett seriöst intryck – men samtidigt är deras möjligheter helt höljt i dunkel, och de har verkligen allt kvar att bevisa. Mahindra är ju bevisligen ett större fordonsföretag, men det är också osäkert vad GM tycker om dem. Och Youngman – tja, det är en melodi som spelats många gånger nu men där skivan hela tiden verkat haka upp sig.
För oss som följt hela denna affär kommer dagen då konkursförvaltarna ger besked om vad de nått för resultat innebära en lättnad, för den här post-konkurs-tiden har inneburit fortsatt osäkerhet, vilket aldrig är bra för en region som ska försöka fortsätta staka ut riktningen för framtiden.


















































Senaste kommentarerna:
Skrivet 14 feb 2012 00:04 Inger E(norah4you) (Ej registrerad)
Det verkar som om en hel del missat att OM Youngman hade haft fullt godkännande av NDRC, så hade Youngman säkert hjälpt till innan konkursen och inte dragit ut på tiden. Om Youngman nu hade haft godkännandet klart borde de rimligtvis lagt ett bindande bud inte ett indiktivt icke förpliktigande bud.
Sedan bör det kanske nämnas att GM har härom veckan fått NDRC:s tillstånd att bygga en ny bilfabrik i Kina utöver de GM redan är hälftenägare i.
Skrivet 13 feb 2012 22:20 Tompa (Ej registrerad)
Andreas (Ej registrerad) skrev:
En undran om resonemanget bara.
Youngman köper väl tillgångarna ur konkursboet. Dom pengarna går sedan åt för att betala fordringsägare i konkursboet så långt det räcker till. Sedan sammanställs vad som är kvar i form av skulder och konkursen slutförs. Man köper väl inte skulderna i ett konkursbo?
MVH Andreas
ParagrafNisse (Ej registrerad) skrev:
De intäkter som försäljningen av ett konkursbo ger fördelas bland fodringsägarna i förhållande till deras fodringar.
Nu är det så att leverantörer och liknande räknas till de oprioriterade fodringsägarna, staten och bankerna hör till de prioriterade.
I praktiken blir det ofta mycket lite eller ibland inget alls över till de oprioiterade när de prioriterade tagit sitt.
Nej man köper inga skulder när man köper ett konkursbo utan när konkursen avslutas upphör företaget som är i konkurs och därmed "försvinner" alla skulder.
Ungefär som när en person avlider, skulderna tas från dödsboet men ev kvarstående skulder övergår inte till arvingarna.
Tack ParagrafNisse, bra förklaring :-)
Skrivet 13 feb 2012 22:17 Tompa (Ej registrerad)
Andreas (Ej registrerad) skrev:
En undran om resonemanget bara.
Youngman köper väl tillgångarna ur konkursboet. Dom pengarna går sedan åt för att betala fordringsägare i konkursboet så långt det räcker till. Sedan sammanställs vad som är kvar i form av skulder och konkursen slutförs. Man köper väl inte skulderna i ett konkursbo?
MVH Andreas
Hej Andreas,
Jag är dålig på konkurslagstiftningen men jag inbillar mig att den eller de som kommer med ett vinnande bud köper de tillgångar i konkursboet som konkursförvaltaren har satt upp till försäljning. I detta fallet kommer sannolikt inte pengarna att räcka för att täcka skulderna så det kommer förmodligen att finnas fordringsägare som inte får fullt betalt som du säger.