–Skälet till att vi gjorde den här granskningen är att vi behövde bättre kunskaper om äldreomsorgen. Det finns så många skrönor om att äldreomsorgen är dålig, säger Jan Sjöberg, en av deltagarna i arbetsgruppen som gjort kartläggningen av åtta särskilda boenden.
Samtliga drivs av kommunen i egen regi eller på entreprenad. Inget av de privata så kallade LOV-boendena finns med i kartläggningen.
Arbetsgruppen har kommit fram till att de som får en plats på ett särskilt boende blir huvudsakligen väl omhändertagna fysiskt. Men eftersom vårdtyngden är hög och boendetiderna korta lämnar det sociala livet en hel del övrigt att önska.
–Den genomsnittliga tiden på ett särskilt boende innan en hyresgäst avlider är 273 dagar. På så vis kan man säga att dödens väntrum är ett relevant begrepp, säger Leif Gustavsson.
Arbetsgruppens slutsats är att de särskilda boendena på sikt bör avvecklas och ersättas med något de kallar mellanboenden, med någon form av bemanning dygnet runt.
–Det är ställen där man kan flytta in medan man fortfarande är relativt frisk för att sedan bo kvar resten av livet, säger Leif Pettersson.
Efter att ha gjort studiebesök på fyra äldreboenden är arbetsgruppen överens om att de omoderna boendena i Eldsberga och Getinge måste läggas ner.
–På de omoderna boendena har personalen högre sjukfrånvaro än på de nya och de boende har en torftig miljö. Det är inte bra för någon, menar Leif Gustavsson.
Däremot måste det finnas äldreomsorg kvar i de mindre orterna. Arbetsgruppen pekar på att Lagen om valfrihet, LOV, innebär att privata särskilda boenden koncentreras till centrala Halmstad. Antingen bör LOV avskaffas eller så måste kommunen skaffa sig styrmedel för var nya LOV-boenden ska etableras.
–Problemet med LOV är att det blir en valfrihet för vårdföretagen men inte för kunderna. Om det inte finns moderna boenden i de mindre orterna tvingas människor att flytta och deras gamla vänner får svårt att hälsa på dem, säger Leif Pettersson.
En del av arbetsgruppens genomgång handlar om värdegrunden inom omsorgen.
–Hur förhåller man sig till de äldre? För något år sedan satsade kommunen nästan en miljon kronor på att utbilda personalen i värdegrunden. Vi är tveksamma till nyttan. Bara på ett av boendena vi besökte satt värdegrunden på anslagstavlan. Risken finns att det bara blir ord, säger Leif Gustavsson.
När arbetsgruppen varit ute på sina studiebesök och frågat personal om värdegrundsarbetet har de ofta fått svaret: ”det där har vi gått igenom”.
–Det tycks också som om utbildning i värdegrund har genomförts bland personalen som jobbar direkt med de äldre. Men det är minst lika viktigt att även anställda högre upp i beslutskedjan är ständigt medveten om hur man bör förhålla sig till ”kunderna”. Det är ju dessa personer som har inflytande över vilka resurser som tilldelas äldrevården. Där kan jag tycka att det finns brister, säger Leif Gustavsson.
En slutsats som gruppen drar när det gäller skillnaden i sjukfrånvaro på de olika boendena är att intraprenad, där personalen har resultatansvar, tycks ge friskare personal.
–Vallås, som drivs som intraprenad, har betydligt lägre sjukfrånvaro de flesta andra. Vi tror att det behövs en omorganisation i stort där man väljer intraprenad som inriktning för hela äldreomsorgen, säger Leif Gustavsson.
Arbetsgruppen tycker att omsorgen om de äldre i Halmstad i huvudsak är bra. Oavsett om den sker i kommunal eller privat regi.
–Men kommunen är sämre på att marknadsföra sina äldreboenden än vad de privata vårdföretagen är, trots att vården är likvärdig enligt vår mening, säger Leif Gustavsson.
Nästa steg i PRO:s granskning kommer att handla om hemtjänsten, anhörigstödet och det förebyggande hälsoarbetet. Det sistnämnda är ingen fråga som diskuteras i dag inom äldreomsorgen i Halmstad, enligt arbetsgruppen.
–Riksdagen har tagit beslut om att det ska finnas ett förebyggande hälsoarbete bland befolkningen oavsett ålder, säger Leif Gustavsson som efterlyser ett systematiskt hälsoarbete vid sidan av de sociala aktiviteter som redan finns i viss omfattning inom äldreomsorgen.
