På fyra år tillförs mer nya pengar än vad socialdemokraterna gjorde på tolv. Detta faktum torde lugna Peter Jonsson, som hyste oro över detta anslag.
Företag som Volvo och Saab måste ständigt ligga i den absoluta framkanten för att inte bli förbi-sprungna av konkurrenter från andra länder. De och andra kunskapsintensiva företag är också beroende av att kunna rekrytera högutbildade människor som kan ta till sig och använda forskningsresultat i företagen.

Nyfikenhetsforskningen är en investering för framtiden. De forskare som först exprimenterade med elektricitet var bara nyfikna, de hade ingen aning om vilken avgörande betydelse det skulle få för vårt moderna samhälle. Vid sidan av nyfikenhetsforskningen ser vi också värdet av behovsstyrd forskning. Vi föreslår därför en ändring i högskolelagen som tydliggör att samverkan med näringsliv och samhälle samt nyttiggörande av forskning är en integrerad del av lärosätenas huvuduppgifter.
Av de totalt fem nya miljarderna som tillförs forskningen går 1,5 miljarder till direkta anslag till universitet och högskolan. De kommer att fördelas enligt en ny modell som baseras på kvalitetsvärderingar. För Högskolan Väst innebär det nya systemet att man tilldelas 6,9 miljoner kronor. Det är en ökning med 23,1 procent.

Vi inser att mänsklighetens största utmaningar på bland annat klimat- och energiområdet bara kan mötas med ny kunskap. Detsamma gäller inom områdena medicin och teknik. Därför öronmärks 1,8 miljarder kronor till dessa strategiska områden.
I dag verkar nästan 80000 människor som forskare i Sverige. Många av dem tillhör de ledande vetenskapsmännen i världen på sina områden.
Denna kunskap ska vi bygga vidare på samtidigt som vi ska skapa grogrunden för nya starka forskningsmiljöer och för fler nya och växande företag.

Anita Brodén (fp)
Annika Qarlsson (c)
Björn Leivik, Mikael Cederbratt (m)
Ingemar Vänerlöv (kd)